28 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Klinisk forskning Lockelsen med dumsnålhet När det råder brist kan det verka klokt att spara. I många regioner har sjukvården fått order om att dra ner på resor, utbildning, seminarier. Vi ska fokusera på kärnverksamheten, att ta hand om patienterna här och nu. Men är det en klok strategi? Sjukvårdens kostnader drivs av läkarna. Det är läkare som ordinerar provtagning, undersökningar, röntgen, det är läkarna som beslutar om dyra, farliga behandlingar. Vi gör det för att vi kan och vill hjälpa människor. Men i dessa tider, när vi kan göra allt mer för allt fler, upplever vi att resurserna inte räcker till. De som finansierar sjukvården kan då besluta att sjukvården måste spara. Vi får inte längre betald frukost på avdelningen. Vi får inte åka på kurs eller kongress. Hög kvalitet sparar resurser Jag tror det är helt fel sätt. Vi sparar inte pengar genom att sluta äta frallor eller dricka kaffe. Inte heller om vi slutar fortbilda oss, åka på kurs och kongress. Det vi måste göra är att jobba smart. Läkarna måste vara uppdaterade, pålästa, informerade. De måste känna till om behandlingen ger effekt. Jag måste veta om just min patient har glädje av den undersökning eller behandling jag föreslår. Det är det konkurrenskraftiga sättet att driva sjukvård, att se till att varje läkare har möjlighet välja det som är rätt för just hens patient, och välja bort sådant vi inte vet gör nytta. För att åstadkomma det måste de som leder sjukvården att på ett kostnadseffektivt sätt se till att läkarna är och förblir kompetenta. Klinisk forskning är viktigt även lokalt Att bedriva klinisk forskning ger sällan Nobelpris. Klinisk forskning befinner sig i gränslandet mellan kvalitetskontroll, utvärdering och implementering. Klinisk forskning kan handla om att prova ut en ny metod, att utvärdera resultaten av en behandling på den egna enheten, kanske efter att ny teknik införts. Klinisk forskning kan innebära att enheten deltar i en multicenterstudie och att patienterna därmed får chansen att få den senaste, lovande behandlingen. De läkare som utövar klinisk forskning bidrar inte alltid med banbrytande ny kunskap, men de ser till att den egna verksamheten är uppdaterad, att overksamma eller farliga metoder utmönstras, att nya metoder introduceras på ett klokt och genomtänkt sätt, att brister och förbättringsområden inom den egna verksamheten identifieras. Hur skulle det gå för Toyota om de slutade utvärdera sina resultat? Om de slutade introducera nya metoder? Granska kvaliteten på sina produkter? Om de inte sneglade på hur Ford, Volvo och Volkswagen gör? De skulle snabbt bli utkonkurrerade. Toyota vänder sig inte till en forskningsfond eller ett universitet för att få medel att utvärdera, granska och förbättra den egna verksamheten. De avsätter en del av omsättningen till detta viktiga arbete, annars går de under. Vi i sjukvården måste också investera i den egna kvaliteten, annars går vi under. Direkt patientnytta Man kan bli lurad av ordet forskning. Det låter som något märkvärdigt, något som utförs i ett laboratorium, långt ifrån verkligheten. Men klinisk forskning skiljer sig från grundvetenskaplig forskning. Klinisk forskning Konkurrenskraftig sjukvård MARTIN ALMQUIST Lund martin.almquist@svenskkirurgi.se Att behålla en konkurrenskraftig sjukvård trots det svåra ekonomiska läget kräver eftertanke. Hur når vi dit? Vad är det smarta sättet att gör mer nytta med de resurser som vi har? En djup förståelse för vad som kostar pengar krävs för att kunna göra rätt strategiska val.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=