29 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 sker här och nu. Den kan omedelbart komma patienter till nytta. Den är ofta billig att genomföra, men svår att finansiera. Den sker ibland i skymundan, leder sällan till stora rubriker, och uppmärksammas knappt ibland ens hos dem där den utförts, eller där den skulle komma till nytta. Sjukvården kan göra många saker för att stimulera intresset för och engagemanget i klinisk forskning. Det viktigaste är att se till att det finns en kultur för och tid avsatt till kliniskt förbättringsarbete. Att läsa vetenskapliga studier, till exempel inom ramen för så kallade Journal Clubs eller Microteach, är ett sätt Klinisk forskning att se till att man håller sig uppdaterad. Andra, enkla, kostnadsfria sätt är att chefen uppmärksammar när medarbetare drivit projekt eller rest på kongress, och att kongresser och projekt återrapporteras på kliniken, till exempel i samband med morgonmöten. Genom att leda med det goda exemplet, där medarbetare som gjort förbättringsarbete, lyfts fram, stimuleras andra. På många enheter inrättas kliniska tjänster, som ger medarbetaren tid och medel för att fortsätta bedriva forskning och utvecklingsarbete. Även om det är dyrt så är det en investering för framtiden, och därför kostnadseffektivt i längden. Forskande kirurger för framtiden Kloka, kompetenta, forskande kollegor bidrar till att sjukhuset förblir attraktivt för patienter, medarbetare och för den som betalar. Att se till att detta händer är därför inte enbart en uppgift för universitetet eller de medicinska fakulteterna. Det är inte heller något man helt kan överlåta till privat eller offentligt finansierade forskningsstiftelser. Den skattefinansierade sjukvården i Sverige måste fortsätta se till att läkare stimuleras till, samt får tid, ersättning och uppskattning för klinisk forskning. Så kan enheten, kliniken och sjukhuset skaffa sig och behålla konkurrenskraft. Efter 25 år på Svensk Kirurgisk Förenings kansli är det nu dags för mig att bli helledig och en ny fas i livet börjar. Det har varit fantastiska och givande år, så spännande och utmanande det var att få starta upp kansliet från början och med varm hand lämnar jag nu över det till min efterträdare Karin Berggren. Under åren har jag haft åtta engagerande och inspirerande ordföranden, först ut 1999 var Bertil Hamberger som anställde mig. Jag fick jag vara med om föreningens första kvinnliga ordförande Agneta Montgomery. Jag fick också vara med om föreningens första kvinnliga chefredaktör, Anna Höök. Tack alla styrelser genom åren för ett otroligt fint, gott och roligt samarbete. Jag har deltagit i 22 Kirurgveckor, 22 årsmöten, cirka 240(!) styrelsemöten, 24 styrelseinternat från norr till söder och producerat 145 nummer av Svensk Kirurgi – detta är mitt sista – tillsammans med sju toppenbra chefredaktörer och redaktionskommittéer. Det har varit väldigt roliga och utvecklande år, aldrig en tråkig stund, och jag har mött så många trevliga och tacksamma medlemmar som bidragit till trivseln under alla år. Återigen – varmt tack Svensk Kirurgisk Förening! BARBARA DÜRR Stockholm Tack för alla år på SKFs kansli! Barbara Dürr har varit en konstant i Svensk Kiurgisk Förening som i stora delar ensamt bemannat föreningens kansli. Barbara har också varit den som har skött layout och sättningen av tidningen. Efter att Karin Berggren nu har blivit varm i kläderna så får Barbara äntligen en välförtjänt pension.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=