48 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Avhandlingsreferat behandlingskrävande återfallsfrekvens jämfört med de betydligt lägre återfallsfrekvenserna i N1a och N0 grupperna. I återfallsgruppen hade patienterna högre antal lymfkörtelmetastaser jämfört med den återfallsfria gruppen. Vi kunde konstatera att laterala lymfkörtelmetastaser (N1b) eller fler än fem lymfkörtelmetastaser totalt är de starkaste riskfaktorerna för canceråterfall vid sPTC3. (Figur 2) Delarbete IV – Heterogen fördelning över landet Vi avsåg att undersöka fördelningen av sPTC-fall i landet samt sambandet mellan fördelningen och olika miljöfaktorer. Samtidigt gick vi vidare med att analysera vidare de intressanta fynden vi fick i delarbete II. Det blev mycket spännande och via en helt ny metod genom ett fint samarbete med Mittuniversitet i Östersund, Sveriges Lantbruksuniversitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vi använde oss av de, inom det medicinska fältet, relativt outforskade och nya verktygen som kallas för Geographic information system (GIS) och rumsliga analyser (Spatial analysis). Med hjälp av olika spatialanalytiska modeller och avancerade beräkningar kunde vi kartlägga utbredningen av sPTC fallen inom Sverige, och identifiera områden där sPTC är över- eller underrepresenterande. Samtidigt kunde vi se om sPTC-fallen är jämnt fördelade enligt normaldistributionen eller inte. Vi kunde sedan utvärdera om dessa skillnader betydde något och hur mycket av prevalensen kunde förklaras genom populationstätheten eller inte. Eftersom gammastrålning är en känd etablerad riskfaktor för PTC, använde vi sPTC som en modell för att försöka validera våra metoder genom att titta på sambandet mellan sPTC med och utan lymfkörtelmetastaser och distributionen av olika gammastrålare (Cs-137, U-238, Th-232 och K-40). Vi kunde se att fördelning av sPTC är inhomogen över landet och sjukvårdsregionerna. Prevalensen av metastaserad sPTC var associerad med signifikant högre gammastrålning från Th-232, U-238 och K-40, något som indikerar att det föreligger miljömässiga faktorer bakom skillnaderna. (Figur3). GIS och spatial analys verkar vara lovande framtida metoder för vidare forskning gällande miljömässiga riskfaktorer vid PTC generellt och även för andra sjukdomar och tillstånd, båda benigna och maligna4. Figur 3. (Från delarbete IV): (A) The prevalence by county (number cases per 10 000) (B) Clusters of higher-than-expected prevalence from the spatial scan statistics analysis (population at risk = 5%) is indicated as striped circles with red outline. Corresponding results from the heatmap analysis is indicated in red. (C) Clusters of lower-than-expected prevalence from the spatial scan statistics (population at risk = 5%) analysis is indicated as striped circles with blue outline. Corresponding results from the heatmap analysis is indicated in blue. On the second row, the prevalence among the (D) 10,000 and (E) 50,000 nearest population to each 100 m populated cell in Sweden is indicated. Slutsats Sammantaget understryker avhandlingens huvudfynd vikten av utvärdering av lymfkörtelstatus, tumörbiologi och miljöfaktorer hos sPTC-patienter och att hanteringen av dessa patienter bör baseras på en individuell riskstratifiering i stället för en standardiserad handläggning. Det är avgörande att identifiera vilka patienter som behöver en mer aggressiv terapi och tätare uppföljning jämfört med dem som skulle gynnas av ett mer konservativt förhållningssätt. Detta med hänsyn till dels hälso- och sjukvårdskostnaderna och resurserna, den stigande incidensen samt de biverkningar som oftast följer den nuvarande behandlingsregimen. Referenser 1. Bayadsi, H., Bergman, M., Sund, M. and Hennings, J. (2020), Invasiveness and Metastatic Aggressiveness in Small Differentiated Thyroid Cancers: Demography of Small Papillary Thyroid Carcinomas in the Swedish Population. World J. Surg., 44: 461-468 1. https://doi.org/10.1007/ s00268-019-05312-4. 2. Bayadsi, H., Barghout, G., Gustafsson, M. et al. The expression of stromal biomarkers in small papillary thyroid carcinomas. World J Surg Onc 20, 340 (2022). https://doi.org/10.1186/s12957022-02805-w. 3. Bayadsi, H., Nylén, C., Sandström, M. et al. Risk factors for recurrent disease in small papillary thyroid cancers – a Swedish register-based study. Langenbecks Arch Surg 408, 162 (2023). https://doi. org/10.1007/s00423-023-02905-5. 4. Bayadsi H., Van Den Brink P., Erlandsson M., Gubjornsdottir S., Sebraoui S., Koorem S., Nordin P., Hennings J., Englund O. The correlation between small papillary thyroid cancers and gamma radionuclides Cs-137, Th-232, U-238 and K-40 using spatially-explicit, register-based methods. Spatial and Spatio-temporal Epidemiology, Volume 47, 100618, 2023. https://doi.org/10.1016/j. sste.2023.100618.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=