47 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Avhandlingsreferat ultraljud, men inte enbart. Det finns andra tumörbiologiska, patient- och miljörelaterade riskfaktorer som också ligger bakom ökningen. Målet för min avhandling var att undersöka rollen för tumörstromala, miljömässiga och demografiska faktorer på spridningen och aggressiviteten hos sPTC i Sverige. Delarbete I – Tumörbiologi Som första steg bestämde vi oss för att titta på tumörmikromiljön och undersöka potentiella tumörmarkörer som kan vara kopplade till aggressivitet. Tumörmikromiljö och stromala proteiners roll av för aggressiviteten hos PTC är ett relativt nytt område som fortfarande är under utveckling. Tumörstroma definieras som de icke maligna cellerna plus extracellulära matrix runt själva tumören. På det kirurgiska laboratoriet på Norrlands universitetssjukhus, där min bihandledare professor Malin Sund var ansvarig, hade man en del erfarenheter av tumörstroma inom andra cancerformer, som vi kunde applicera på sPTC. Vi jämförde icke-lymfkörtelmetastaserade sPTC med lymfkörtelmetastaserade sPTC och dess respektive metastaserade lymfkörtlar avseende uttrycket av utvalda tumörmarkörer. Vi kunde se att den stromala cancerreaktionen hade påverkat uttrycket av tumörmarkörerna som skilde sig från den normala friska vävnaden. En del markörer (Collagen I och IV) hade lägre uttryck i cancervävnaden, talande för en potentiell skyddande effekt i den cancer-stromala reaktionen. Andra markörer (a-SMA och MMP9) visade ett motsatt förhållande, något som förknippade dem med mer aggressiva och invasiva tumöregenskaper2. Dessa tumörmarkörer kan betraktas som potentiella markörer för aggressivitet och invasivitet hos PTC och kan, i kombination med genetiska analyser av till exempel BRAF V600E och TERT-promotormutationer, potentiellt förutsäga progression och prognos för PTC i syfte att kunna skräddarsy behandling och uppföljning av patienter med PTC. Därefter använde vi oss av Scandinavian Quality Register for Thyroid, Parathyroid and Adrenal Surgery (SQRTPA) för att inhämta och analysera data för både delarbete II och III samt ta fram kohorten för delarbete IV. Delarbete II – Lymfkörtel- metastaser I delarbete II analyserade vi opererade patienter med sPTC avseende lymfkörtelstadie (N0, N1a och N1b). Vi kunde se att minst sju procent av patienterna med PTMC hade laterala lymfkörtelmetastaser (N1b) vid primär kirurgin, vilket var ett signifikant fynd. Patienter med N1b stadium hade en mindre tumörstorlek jämfört med patienter med centrala lymfkörtelmetastaser (N1a). Det var ett intressant fynd då tumörstorlek generellt är kopplad till mer aggressiv sjukdom och högre risk för lymfkörtelmetastas. Vi kunde se att kvinnor med N1b sjukdom var yngre och hade en tidigare incidenstopp, 31 till 40 år, jämfört med tidigare studier. Dessa fynd betonar behovet av en noggrann utvärdering av lymfkörtelmetastaser, framför allt om man väljer aktiv monitorering som behandlingsapproach. Det finns möjligen andra patomekanismer bakom lymfkörtelmetastasering som inte är direkt kopplade till tumörstorlek. Vi utförde även en regional subanalys baserad på Sveriges sex sjukvårdsregioner. Som sekundära fynd hittade vi intressanta skillnader i landet avseende fördelningen av N1/N0-sjukdom, där högst antal opererade patienter med N1 stadie per 100 000 invånare fanns i Stockholmsregionen. Det fanns en del hypoteser kring dessa skillnader men de kunde inte förklaras med de statistiska metoderna som användes i arbetet och blev därför ett mål för vidare undersökning i delarbete IV1. Delarbete III – Riskfaktorer för återfall I delarbete III studerade vi sambandet mellan de kliniska och patologiska riskfaktorerna och risken för interventionskrävande canceråterfall hos patienter med sPTC avseende olika lymfkörtelstadier, N0, N1a och N1b. Vi tittade på opererade sPTC patienter mellan 2010 och 2016 med en uppföljningstid på minst 60 månader. Patienterna i N1b gruppen hade fler metastaserade lymfkörtlar jämfört med N1a gruppen och hög Figur 2 (Från delarbete III): Kaplan– Meier curve and the log-rank test for disease-free survival of PTC patients regarding lymph node status (N0, N1a, N1b) (p = 0.001) (a) and the number of metastatic lymph nodes (LNs) (p = 0.002) (b).
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=