Svensk Kirurgi nr 2-24

76 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 2 • 2024 cus coeliacus. Enligt Loos et al. från Heidelberg Appelby betraktas som ett säkert och effektivt förfarande men kräver erfarenhet. Ofta måste kirurgisk resektion utökas med resektion av andra organ eller ven för att åstadkomma tumörfrihet, vilket resulterar i lovande onkologiska resultat. Utökade multiviscerala resektioner är dock associerade med ökad morbiditet och mortalitet. Framtidens forskning bör inkludera analyser av livskvalitet i tillägg till överlevnad. Surveillance efter pankreaskirurgi – Hur? Varför? Adj professor Bobby Tingstedt från Lund presenterade aktuella uppföljningsrekommendationer efter genomförd pankreaskirurgi. Internationella riktlinjer varierar mycket. Europeiska guidelines från 2016 rekommenderar ingen uppföljning i enighet med spanska och ESMO riktlinjer. Amerikanska ASCO riktlinjer har motsatt rekommendation, uppföljning med datortomografi i 3-6 månaders intervaller. Det saknas dock sluttidpunkt för uppföljningen. Franska, italienska och kinesiska riktlinjer är eniga om behov av uppföljning med datortomografi upp till fem år postoperativt. Japanska riktlinjer går ännu längre och rekommenderar vidare uppföljning även efter 5 år. Vad rekommenderas i skandinaviska länder? I Danmark finns inga nationella riktlinjer. I Norge rekommenderas inte rutinuppföljning via kirurgisk klinik, primärvården kan följa upp patienter. I Sverige följer vi nationellt vårdprogram för cancer i bukspottkörteln vilken rekommenderar klinisk uppföljning på en kirurgklinik under de första 3-5 åren efter operation och därefter enligt överenskommelse med patienten. Datortomografi utförs endast vid misstanke om återfall, dock måste patientens eget önskemål alltid beaktas vid planering av uppföljning. Det sistnämnda gör att stor variation genom landet finns. Patienterna är glada för någon sorts uppföljning och gillar framför allt CA19-9 kontroller, förmodligen på grund av att det är lätt att referera till och att tolka ett referensvärde. Frågan uppstår: Skulle tidig upptäckt av metastaser och snabb initiering av deras behandling bidra till att förlänga överlevnaden? Är det ekonomisk försvarbart? I en tid präglad av pågående kliniska studier där man försöker kurativt behandla oligometastaser av pankreascancer bör ett eventuellt intensifierat uppföljningsprogram övervägas. Pankreaskirurgens största rädsla Dr Caroline Williamsson från Lund sammanfattade den nuvarande kunskapen om postoperativa bukspottkörtelfistlar (POPF). Enligt gällande ISGPS-riktlinjer från 2007 delas fistlar in i tre klasser: A – biokemiskt läckage utan större klinisk betydelse, B och C - kliniskt signifikanta fistlar, där B kräver antibiotikabehandling och dränering och C leder till multiorgansvikt och kräver kirurgisk behandling. Medianincidensen av POPF är uppskattad till 15 procent efter antingen pankreatoduodenektomi eller distal pankreatektomi. Signifikant variation i rapporterad POPF-incidens finns förmodligen på grund av heterogen tolkning av nuvarande POPF-definition och olika protokoll mellan centra. Mortalitet efter pankreatektomi ligger på 2-9 procent och hälften av det är sekundärt till POPF. Strukturerade postoperativa kontrollalgoritmer - Enhanced Recovery Program (ERP) hjälper med tidig identifikation av POPF och snabb implementering av rätt behandling. PORCH trial bekräftar effektiviteten av ett sådant förfarande. Vid Från vänster: Adj. Professor Bobby Tingstedt, Professor Roland Andersson, Docent Bodil Andersson. Foto: Paulina Bereza-Carlson. Konferens HPB Nordic Övre gastrointestinal kirurgi

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=