Svensk Kirurgi nr 3-24

118 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 3 • 2024 Martin Björck, Uppsala, martin.bjorck@uu.se Vetenskaplig publicering ur redaktörens perspektiv Martin Björck, professor emeritus i kärlkirurgi i Uppsala, var denna tidnings redaktör 1999-2002. Efter en egen forskarkarriär arbetar han nu sedan fem år med att förbättra andras manuskript, som chefredaktör för den mest ansedda tidskriften inom kärlkirurgin. Att se artiklarna från ”den andra sidan” ger vissa insikter som han delar med sig av i denna text. Angola till EJVES Jag började min vetenskapliga karriär i krigets Angola på 1980 talet. Att bedriva sjukvård i krig är en utmaning på många sätt. En av dessa, som är lätt att glömma, är att bristen på robusta data gör det svårt att planera och fördela resurserna. Vi kunde med minimala resurser påvisa klorokinresistent malaria (en rapport som publicerades i WHO Weekly, och påverkade malariabehandlingen i hela landet), kartlägga mödradödligheten i samband med förlossningar (den var förskräckande hög, två procent), kartlägga amputerade patienter för att kunna planera rehabilitering, etcetera. Dessa erfarenheter kom nyligen till nytta då vi organiserade ett stöd från European Society for Vascular Surgey (ESVS) till våra kollegor i krigets Ukraina, ett ämne som jag kanske får återkomma till? Jag hade sedan en ganska lång karriär som forskare inom kärlkirurgin och publicerade artiklar i många olika tidskrifter. Efter min pensionering 2019 fick jag en ny uppgift, att fungera som chefredaktör för European Journal of Vascular and Endovascular Surgery (EJVES), den mest citerade tidskriften inom kärlkirurgin. Förordnande löper över sex år, och jag har drygt ett år kvar. Kort om tidskriften Vi tar emot runt 1 600 nya manuskript per år, 31 per vecka, som alla ska bedömas. Det kan ibland få en att känna sig som Sisyfos. De två chefredaktörerna sorterar bort cirka 40 procent av manuskripten utan att några referenter bjuds in att bedöma artiklarna. Detta kallas för ”desk rejection”, men föregås ofta av diskussion med någon eller några av de elva ”section editors”, som ansvarar för olika ämnesområden (Figur 1-2). Research Letters Det finns artikeltyper som kräver mindre arbete, såsom korta ”Research Letters” (≤800 ord), ett format som lämpar sig bäst för att rapportera preliminära resultat, pågående studier eller fallserier av ovanliga tillstånd och ingrepp. Vi är även öppna för all diskussion, även kritiska synpunkter på våra egna artiklar eller Guidelines. Här råder ingen censur, men det är viktigt att författarna till de omdiskuterade artiklarna ges möjlighet till att skriva ett genmäle. Fullängdsartiklar Mest arbete investerar vi i de som vi kallar ”full length research articles”, original- och översiktsartiklar. Totalt refuseras cirka 85 procent av dessa, hälften efter referentbedömning (Figur 3). Alla beslut om publicering fattas av minst två redaktörer, något vi kallar ”the four-eyed principle”. Detta innebär ett merarbete, men resulterat i både bättre kvalitet och mindre godtycke. Peer review Det finns ingen riktigt bra svensk översättning av ”peer review”, men som alla vet handlar det om att bli granskad av sina kollegor, eller jämlikar som peer egentligen betyder. Under de olika faserna av revision identifieras olika typer av problem, som inte alltid går att åtgärda. Det tråkigaste utfallet är om man först efter en eller två referentomgångar inser att studien har så stora metodologiska brister att arbetet måste refuseras, trots att det såg mer lovande ut från början. Det kan röra sig om att metodiken inte beskrevs tillräckligt väl i det först inskickade manuset, men att det framkommer efter att författarna har besvarat våra Bukväggskirurgi

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=