Svensk Kirurgi nr 4-24

179 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 mer av IBD-kirurgi. Detta resulterade i en studie med engelsmännen där vi fann att endast 1/3 av de engelska patienterna med ulcerös kolit återfick tarmkontinuitet2 (Bild 2). Denna studie visade även på skillnaden i typ av rekonstruktiv kirurgi. I Sverige var ileorektalanastomos (IRA) den vanligaste primära rekonstruktionen, medan i England gjordes i stort sett bara bäckenreservoarer. Detta är bakgrunden till CRUISE studien (se nedan) där vi för första gången prospektivt jämför IRA vs bäckenreservoar. Moderna läkemedel och kirurgi Andelen patienter som kolektomeras inom fem år är lägre än vad tidigare studier visat och ligger nu under 5%2,3. Däremot har vi inte sett någon minskning av antalet årliga kolektomier och man kan fråga sig om vi med de nya läkemedlen undviker kolektomi eller bara skjuter på operationen. Detta har resulterat i TRIOCOL studien, som beskrivs mer ingående nedan. Behovet av kirurgi har även förändrats för Crohnpatienterna4, och andelen som genomgår primär abdominell resektion under de första 10 åren har minskat. Intressant nog så har risken för ytterligare kirurgi, dvs re-resektion, inte förändrats nämnvärt trots den medicinska utveckling som varit. Även här ser vi en koppling till sjukhusvolym och risken för postoperativa komplikationer efter primär ileocekalresektion är lägre på högvolymssjukhusen (Soop et al, manuscript). Vi studerar nu om volym även påverkar risken för re-resektion. Kirurgi i rätt tid För att vi ska kunna optimera timingen för kirurgi så måste patienten kunna opereras vid rätt tillfälle. Även om logik och klinisk erfarenhet säger oss att både imperativ kirurgi och rekonstruktiv kirurgi behöver göras i rätt tid så saknar vi vetenskaplig evidens för detta. I en kommande registerlänkning, IBD-SURG, som görs tillsammans med Linköping, kommer svenska IBD och tarmsviktspatienter att identifieras och information från nationella register inklusive Svenskt Perioperativt Register (SPOR) att inhämtas. Detta för att vi för första gången ska kunna studera väntetider vid IBD-kirurgi och vilka konsekvenser de får. Syftet med IBD-SURG är att besvara relevanta kirurgiska frågeställningar och att kontinuerligt kunna utvärdera siffror relaterade till Nationellet Högspecialiserad Vård (NHV) uppdrag inom IBD-kirurgi och tarmsvikt. IBD och PSC Primär skleroserande kolangit (PSC) är en kronisk leversjukdom som drabbar unga individer. Det finns ingen behandling utan sjukdomen leder till att patienter som inte levertransplanteras dör. Majoriteten, 80%, av patienter med PSC är även diagnostiserade med IBD och ulcerös colit är den vanligaste typen. I epidemiologiska studier har vi visat att den kirurgiska behandlingen av IBD kan påverka PSC-förloppet. Risken för levertransplantation eller död var lägre hos patienter som kolektomerats innan PSCdiagnos5. Däremot har vi inte kunnat påvisa att kolektomi i sig inte påverkar risken att insjukna i PSC 3 även om vi i subgrupper såg en korrelation. Framgent kommer vi att arbeta vidare med denna komplexa fråga – vilken inverkan har tarmen på PSC och vice versa? En svårighet med registerstudier är att korrekt kunna identifiera PSC-patienter med hjälp av ICD-koder. Professor Annika Bergquist har skapat en unik kohort som består av mer än 1 700 patienter med kliniskt diagnostiserad PSC. Denna kohort har länkats till nationella register och både förstagradssläktingar och en jämförelsepopulation har identifierats. Med hjälp av ovan nämnda databas har vi visat att PSC patienter har en ökad risk av flera typer av cancrar, inte bara kolorektalcancer och kolangiocarcinom6. Både patienter med PSC och deras släktingar har även en ökad risk för annan autoimmun sjukdom7. Vi kommer nu att länka in denna PSC-kohort till IBDSURG för att kunna forstätta studera malignitetsrisker och behandlingsutfall med syfte att kunna individanpassa såväl behandling som kliniska kontroller. TRIOCOL studien Något som jag har funderat mycket på de senaste åren är den utveckling som skett avseende framtagandet av nya läkemedel mot ulcerös kolit, där långtidsresultat ännu saknas. Många patienter med ulcerös kolit har prövat upp till sex läkemedel innan de kolektomeras. Under behandling med läkemedel utan tillräcklig effekt blir patienterna trötta och försvagade. Vår kliniska erfarenhet är att det är först efter kolektomin som patienterna förstår hur allmänpåverkade de har varit av deras sjuka tarm. Därför vill vi studera om kolektomi skulle kunna vara ett bättre alternativ hos patienter med ulcerös kolit som redan fått två eller fler biologiska eller avancerade läkemedel utan tillräcklig effekt. TRIOCOL är en preferensstudie där patienterna själva får välja om de önskar kolektomi eller fortsatt avancerad läkemedelsbehandling. Det primära Kirurgveckan Bild 2. Sannolikheten till rekonstruktiv kirurgi i Sverige (svart linje) och England (grå linje)².

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=