Svensk Kirurgi 1-15

11 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 1 • 2015 ningen bör således utmynna i en eller ett par distinkta frågeställningar, som senare ska besvaras i konklusionen. Inte sällan ser man artiklar med väl formulerade frågeställningar men konklusioner som svarar på något annat. Detta borde inte förekomma med observanta redaktörer. Man bör i görligaste mån endast använda etablerade förkortningar och undvika andra förkortningar eller egna påhitt. Om nödvändigt av till exempel utrymmesskäl ska inte etablerade förkortningar klart definieras. Man bör inte konst­ ruera en förkortning som redan har en användning men nu med en helt annan betydelse. Det leder bara till förvirring. Material Återigen, kort är bra. Materialet ska emellertid vara så väl beskrivet och distinkt definierat att läsaren omedelbart får en bild av författarens utgångspunkt. Här kan tabeller vara att föredra. Beskriv hur urvalet gjorts och vilka källor (databaser, register etc) som använts. Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är ett resultat och vad som är en materialredovis- ning. En tumregel är att principen beskrivs i materialdelen (t ex ”alla patienter som opererades för ruptu- rerat aortaaneurysm 2005–2013 och som registrerats i Swedvasc identi- fierades”) medan utfallet redovisas i resultatdelen (t  ex ”totalt identifiera- des 900 patienter som opererats för rupturerat aortaaneurysm”). Metodik Metoddelen är viktig och ska vara så detaljerad att studien i princip kan upprepas och förstås av andra. Det ska finnas nyckelreferenser om man använder etablerade metoder, helst inte sekundärreferenser. Eventuella metodologiska variationer och modi- fikationer måste klart framgå. Meto- diken är ju helt avgörande för upp- nådda resultat och måste därför vara kristallklar. Den statistiska analysen skulle kräva en egen betraktelse. Låt det här räcka med att påpeka att man i kliniska jämförande studier gör all- deles klart vilka utfallshypoteser man har utgått från när man har beräknat erforderlig populationsstorlek. Man bör också i förväg klargöra om man avser att göra interimsanalyser och vad dessa i så fall bör medföra avseende studiens fortsättning eller avbrytande. I kliniska studier bör det finnas oberoende data- och säkerhets- granskare. Resultat Vårt mantra är att skriva kort. Resul- tatdelen ska inte innehålla referenser och inte någon diskussion eller vär- dering av resultaten. Som junior fors- kare kan det vara frestande att försöka föra en diskussion redan i resultat­ delen. Resultaten ska stå på helt egna ben och eventuella värderingar ska komma i diskussionen. Resultat kan med fördel redovi- sas som tabeller, figurer och diagram. När man använder illustrationer finns det ingen anledning att upprepa dessa resultat i texten. Ett undantag kan möjligen vara om man funnit något som är särskilt intressant och som man därför vill poängtera extra. Framför allt i kliniska studier är en redovisning och analys av bortfall viktig. Detta påverkar studiens gene- raliserbarhet. Ett allt för stort bortfall eller allt för rigida exklusionskriterier minskar möjligheterna att dra mer generella slutsatser. Diskussion Diskussionen kan gärna starta med en sammanfattning av de viktigaste fynden och omman funnit något som sannolikt kommer att stå sig under överskådlig tid. Intressanta fynd bör diskuteras i relation till andra forska- res resultat. Man ska försöka förklara diskrepanta resultat, men det finns ingen anledning att argumentera Forskningens år 2015 Vetenskapligt skrivande kräver mycket färdighetsträning och många manusversioner kommer att hamna i papperskorgen.