Svensk Kirurgi 1-15

20 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 1 • 2015 som generellt ses i svensk slutenvård (se tabell 2). Inom kirurgisk verksamhet var vårdrelaterade infektioner och givet- vis kirurgiska skador mer frekventa, medan fallskador var mindre frek- venta. Fallskador var fyra gånger vanligare inom medicinsk än inom med kirurgisk verksamhet 1 , men även om antalet fallskador var rela- tivt lågt finns en förbättringspotential även inom kirurgisk verksamhet då 83 procent av dessa skador bedöm- des som undvikbara. Blåsöverfyllnad har räknats som en skada, vilket kan diskuteras, men studier har visat att drabbade kan få livslång invaliditet som en följd 3 . Granskning har även skett av drygt 2400 vårdtillfällen inom orto- pedisk verksamhet. Resultaten visar att ortopediska patienter drabbades i samma omfattning (15,7 %) som vid kirurgisk vård. Vårdrelaterade infektioner, överfyllnad av urinblå- san, kirurgiska skador, samt trycksår svarade för tre fjärdedelar av skadorna även inom ortopedisk verksamhet. En potentiell svaghet med denna studie är att många olika team har gjort bedömningar av vad som ska uppfattas vara en skada. Detta gäller framför allt undvikbarheten där sannolikt/möjlig undvikbarhet har slagits ihop med tydlig undvikbar- het trots att skadan klassificerats som ”sannolikt inte undvikbar” eller ”sannolikt undvikbar” vilket belyser att bedömningen kan vara svår i det enskilda fallet. En annan svaghet är att det inte finns uppgifter från varje sjukhus om antalet patienter som är opererade eller antalet som är inlagda akut och som är inlagda elektivt. Den mest frekventa skadan inom kirurgi var vårdrelaterad infektion (36,8 %), följd av kirurgiska skador (22,3 %). Frekvensen fallskador var 1,8 procent. Skillnaden i skadefrek- vens och skadetyper mellan sjukhus beror sannolikt på att mer avancerade ingrepp sker vid de större sjukhusen. En skadenivå på 15,4 procent kan tyckas hög, men tidigare studier i Sverige med samma metod har visat Figur 6. Typ av kirurgiska skador. Figur 7. Antal vårddagar per åldersgrupp för vårdtillfällen med respektive utan VRI. en liknande nivå av komplikationer/ skador i samband med kirurgi 4,5 . I en studie från universitetssjukhuset i Linköping där 240 slumpvis utvalda journaler granskades fann man en total skadefrekvens på 13 procent. För patienter som vårdats minst fem dagar var skadefrekvensen dock 23 procent 5 . I en studie där elva sjukhus i USA deltog granskades 854 kirurgiska vårdtillfällen och man fann en skade- nivå på 14,6 procent 6 . Fyrtiofyra pro- cent av skadorna bidrog till förlängd vårdtid och 8,7 procent av skadorna bidrog till eller orsakade permanent skada eller död, eller krävde livsuppe- hållande åtgärder inom 60 minuter. Motsvarande siffror i denna under- sökning var 51,7 procent respektive 5,8 procent. Vårdrelaterade infektioner utgör det enskilt största skadeområdet och vårdtiden för patienter som fått en vårdrelaterad infektion förlängs påtagligt. När det gäller vårdrelate- rade infektioner bedömer hygien- och smittskyddsexperter att 20-30 procent är undvikbara 7 medan bedömningarna i journalgransk- ningen ligger på drygt 60 procent. För att standardisera metoden vid journalgranskning har vårdrelaterade infektioner principiellt betraktats som undvikbara. Cirka 84 procent av alla vård- tillfällen var utan skador/komplika- Vårdskador