Svensk Kirurgi 1-15

30 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 1 • 2015 A tt som barn drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär risk för för- senad tillväxt och pubertet, sänkt livskvalitet och påverkad identitet under viktiga år i livet. Trots trenden att allt färre barn med IBD behö- ver genomgå operation kommer det alltid att finnas barn med IBD som behöver kirurgisk intervention för att må bättre och växa. På Sveriges fyra barnkirurgiska kliniker utförs missbildningskirurgi samt högspecialiserad kirurgi, såsom IBD-kirurgi, på barn upp till 15–16 år. Även allmänkirurgiska kliniker samt kolorektalteam för vuxna kon- taktas i frågor kring IBD hos barn. Tonåringens överflyttning från barn- till vuxensjukvård är ett gemensamt ansvar. I Europa finns internationellt väletablerade samarbeten mellan spe- cialister på IBD: European Crohn’s and Colitis organization (ECCO) och European Society of Pediatric Gastro- enterology, Hepatology and Nutrition, (ESPGHAN). Båda har pediatriska arbetsgrupper som i consensus sam- manfattar evidensbaserad forskning och uppdaterar samlad kunskap om IBD i form av guidelines och rekom- mendationer 1-4 . I Sverige ger Svenska Översiktsartikel Barnläkares Förening (BLF) ut vård- program om IBD som inkluderar kirurgiska aspekter 5 . Denna översiktsartikel syftar till att sammanfatta rekommendationer kring kirurgiska ingrepp på barn med IBD 6 . Definitioner Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) hos barn indelas i: Crohns sjukdom (CD), Ulcerös colit (UC) samt IBD indeterminant. Den senare reserveras för de koliter där man histopatolo- giskt efter koloskopi inte kan särskilja mellan CD och UC vilket rapporte- ras hos upp till 50 procent hos barn och unga med nydebuterad IBD 1,5,7 . Epidemiologi I Sverige insjuknar årligen cirka 150 barn under fem år i IBD 5,8 . Åren 2011–2013 utfördes totalt cirka 20 operationer på barn med IBD <15 år i Sverige 8 . Incidensen av pediatrisk IBD rapporterades öka från 1980 till början 2000 men ökningen verkar ha avstan- nat 9,10 . Förhållandet CD:UC bland barn är cirka 4:1 även om den slutliga klassificeringen ofta inte kan göras förrän i vuxenvården på grund av de diagnostiska svårigheterna att avgöra typ av IBD hos barn 1,5,11 . Incidensen av fastställd Crohns sjukdom bland svenska barn är dock hög vid interna- tionella jämförelser 12 . Klassificering För pediatrisk klassificering av IBD används Parisklassifikationen från 2010. Denna är en modifierad vari- ant av Montrealklassifikationen från Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn handläggs idag av multidiciplinära gastroteam där kirurgins roll minskat i takt med att mer framgångsrik medicinsk behandling har utvecklats. Pernilla Stenström ger här en översikt över inflammatorisk tarmsjukdom hos barn. PERNILLA STENSTRÖM pernilla.stenstrom@med.lu.se Lund