Svensk Kirurgi 4-15

182 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 4 • 2015 november 2014 att ett femtiotal artiklar hade falska granskningar. Snart fann de allt fler fall av detta i sin portfolio av ansedda tidskrifter, spridda över olika tidskrifter, förfat- tare och ämnen. De drog slutsatsen att det måste finnas ett antal firmor bakom detta som säljer de falska granskningarna och startade därefter en utredning. Tillbakadraganden av artiklar pågår. Oseriösa bokförlag Det är inte bara tidskrifter som fejkas. Bokförlag vill också tjäna pengar även om vad de producerar inte för veten- skapen framåt ett dugg. Till exempel har förläggaren IGI Global specialise- rat sig på att ge ut stora samlingsvoly- mer. De trycks i några tiotal exemplar som kostar kanske 5000 kr styck. Idén är att den som sammanställer boken (som redaktör) får en fin merit på sin publikationslista medan för- laget drar in pengarna på att sälja de fåtal exemplaren som pliktexemplar till bibliotek. I slutändan avlönar all- mänheten alltså dessa skojare. Boken kommer dock inte att ha någon som helst påverkan på den vetenskapliga utvecklingen och är inte efterfrågad av någon (och varför ska urvalet, gjort av en sådan dubiös person, ges någon som helst kvalitetsstämpel?) Undertecknad har själv utsatts för att behöva delta med en artikel i en sådan volym, utgiven av ett större och mer ansett förlag. Om man inte äger upphovsrätten har man nämligen inget att säga till om i saken. Det är tråkigt att se att de mer ansedda förla- gen nu tydligen börjar ta efter sådana skojare för att hänga med på en allt mer konkurrensutsatt marknad. Manipulation av impact -poäng Tidskrifter indexeras och erhåller impact -poäng på basis av hur ofta deras artiklar citeras av andra (se Svensk Kirurgi nr 3/2015, sid 112, reds anm). Inga tvivelaktiga tidskrif- ter skulle någonsin kunna ha särskilt höga poäng i en sådan sammanställ- ning om den gjordes med omsorg, men det finns möjligheter att mani- pulera även detta. Ett sätt är att skapa citerings-karteller, där ett antal tid- skrifter sluter en överenskommelse om att citera varandras artiklar i en överdriven omfattning. På så sätt kan de alla erhålla en hög impact . En del tidskrifter uppmanar förfat- tarna att hjälpa till, så skrev Tham- masat International Journal of Science and Technology i sina instruktioner att ”Var vänlig och inkludera några referenser till andra artiklar i TIJSAT som relaterar till er egen, så att tidskriftens impact factor kan öka” (min översättning). Ett annat sätt är att anlita indexeringsfö- retag som själva är oseriösa. När indexe­ ringstjänsten Index Coperni- cus rankade en okänd tidskrift vid namn Acta Myologica före Nature och Sci- ence och gav den impact över 53 så reagerade Beall och många andra. Undertecknad erbjöds nyli- gen att skriva i en bioetisk tidskrift, men något kändes inte rätt, så den undersöktes närmare. Fantastiskt nog beskrev förläggaren, OMICS Interna- tional , på sin hemsida hur en av för- delarna med att publicera med dem var att de är duktiga på att manipu- lera impact , vilken ”beräknas utifrån referenser inte bara i forskningsartik- lar, utan också i översiktsartiklar (som tenderar att få fler referenser), ledare, brev, konferensabstrakt, korta med- delanden och fallrapporter. Att inklu- dera dessa publikationer ger otaliga möjligheter för redaktörer och förläg- gare att manipulera uträknandet av impact och snabbt höja sina siffror” (2015-04-08, min översättning). De är i alla fall ärliga. Köpta författarskap Ett annat sätt att tillförskansa sig falska meriter som erbjuds är att köpa förfat- tarskap. Tidskriften Science gjorde ett riktigt scoop när de avslöjade vad de kallade ”China’s Publication Bazaar” den 29 november 2013. Av miss- tag hade en journalist på tidskriften erbjudits att köpa sig ett författarskap på en artikel som skulle publiceras i ansedda International Journal of Bio- chemistry & Cell Biology. Journalisten kunde spela med och följa processen inifrån; det visade sig att fyra andra som fått erbjudandet faktiskt utnytt- jade möjlighe- ten. Priset för att få ännu en pub l i k a t i on i meritlistan var här den nätta summan 14800 dollar! Detta var inte en enstaka händelse: I Kina finns det rena mäklar- kontor för att köpa sig till- träde till mer eller mindre legitima aka- demiska artik- lar, visade det sig i undersökningen Science utförde. Inte för att vi i väst ska peka finger enbart mot andra delar av världen. För några månader sedan annonserade en kanadensisk firma, Cloud Consulting Company, baserad i Toronto, efter avhandlingsskribenter för heltidsanställning. För uppemot 700000 kronor om året kan man få ägna sig åt att i det egna hemmet sitta och skriva avhandlingar åt sina ”klienter”. Frågan är ju nu om vi framöver längre kan lita på forskares meritlis- tor. Det kan nog inte göras utan att de granskas kritiskt. Det allvarliga med den utveckling vi nu ser är att tillit och förtroende undergrävs och att vi blir tvungna att ägna allt mer tid åt att i efterhand granska publikationer och andra meriter för att se om de är vederhäftiga. Vi riskerar annars att ge medel till, anställa eller befordra helt fel personer. Vi vill ju i slutändan inte ha dem som är bäst på att ta genvä- gar, utan de som är bra forskare. För att stävja denna utveckling måste en Forskningens år ”Vi vill ju i slutändan inte ha dem som är bäst på att ta genvägar, utan de som är bra forskare. För att stävja denna utveckling måste en ökad medvetenhet om den falska akademin spridas bland forskare och dem som bedömer forskare.”