Svensk Kirurgi 4-15

186 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 4 • 2015 Forskningens år H istoriskt har kirurgin haft en ganska liberal inställning till medförfattarskap på vetenskapliga arbeten. Det har ofta varit tillräckligt att inkludera ett antal patienter i den vetenskapliga studie som beskrivs eller ha en samordnande roll i ett register. I vissa europeiska länder förekommer det att en klini­ kchef eller professor står sist på ett arbete utan annan insats än att vara enhetens eller klinikens chef. Som en reaktion på oklarheten kring vad som kvalificerar för medförfattarskap har det medicinska vetenskapssamhället enats kring gemensamma kriterier – de så kallade Vancouverkriterierna. Numera publiceras och uppdate- ras dessa av ICMJE ( International Comitte of Medical Journal Editors – www.icmje.org ). På hemsidan kan man alltid läsa de mest uppdaterade kriterierna (se faktaruta). Där finns också ett arkiv med äldre versioner för att möjliggöra kontroll av om förfat- tarlistan i ett arbete följt kriterierna. I kriterietexten understryks att med- författarskap, förutom att meritera, också förutsätter att författaren kan ta ett personligt, juridiskt och mora- liskt ansvar för den text och de analy- ser som presenteras i arbetet samt de försök som ligger till grund för detta. Utifrån ett sådant resonemang är det självklart att medförfattarskap utan att vara en aktiv del i såväl utveckling av den vetenskapliga tanken, plane- ring och genomförande av studien samt analys och författande, är oac- ceptabelt. Två trender? På ICMJEs hemsida finns också en uppdaterad lista över tidskrifter som bekänner sig till kriterierna. Ett flertal tidskrifter inom det kirurgiska fältet har genomgått en utveckling där man kräver alltmer ingående intyganden från författarna kring vars och ens roll och vilka som ansvarat för res- pektive delmoment. Vissa tidskrifter har infört tak för antalet medförfat- tare som inte får överskridas utan synnerliga skäl. I denna typ av tid- skrifter är det helt klart att enbart inklusion av patienter i den aktuella studien, rollen som lokalt ansvarig för logistiken i en multicenterstudie eller samordnare i ett register är otillräck- ligt för att meritera för medförfattar- skap. Dessa viktiga insatser hänvisas till avsnittet acknowledgements där insatsen bör beskrivas så tydligt som möjligt. Som en följd av detta har för- fattarna till denna artikel i egenskap av sakkunniga stött på fenomenet att artiklar med omnämnande i acknow- Vad är meriterande författarskap på vetenskapliga artiklar? Svårigheten att värdera kvaliteten på en forskares vetenskapliga artiklar utifrån bibliometriska mått diskuterades i en artikel i förra numret av Svensk Kirurgi. Här diskuterar samma författare kring problematiken med att mäta meritvärdet av att vara medförfattare på ett veteskapligt arbete. FAKTARUTA Vancouver/ICMJE-kriterierna för medförfattarskap 1. Substantiellt bidrag till studiedesign/genomförande/analys/tolkning 2. Manusförfattande/revision med tydligt intellektuellt bidrag 3. Godkänna slutversion 4. Ansvar för arbetets innehåll, genomförande och slutsatser i sin helhet Samtliga fyra kriterier måste vara uppfyllda. ULF GUNNARSSON ulf.gunnarsson@umu.se Umeå HENRIK THORLACIUS henrik.thorlacius@med.lu.se Malmö