Svensk Kirurgi 4-15

198 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 4 • 2015 sidan vid lungsvikt (så kallad venove- nös ECMO eller VV-ECMO) eller på den arteriella sidan vid hjärtsvikt eller kombinerad hjärt-lung-svikt (veno- arteriell ECMO eller VA-ECMO). Modifikationer av detta finns, som till exempel VV-ECMO i lågflöde för att som huvudmål vädra ut klodioxid (så kallad ECCO2R) eller arterio­ venös ECMO. Blodet värms och till- sätts heparin, och dialys, läkemedel liksom övrig behandling ges parallellt efter behov. Det tål att påminnas om att ECMO inte är en behandling i sig, utan köper tid för kroppen att återhämta sig, antingen med medi- cinsk hjälp (t ex antibiotika, kirurgi) eller av sig själv (såsom vid exempelvis influensa). Vid hjärtkirurgi använder man sig av en klassisk hjärt-lungmaskin. Via en sternotomi görs central kany- lering i aorta och i höger förmak. Fullständig kardiopulmonell bypass är nödvändig, eftersom hjärtat stan- nas vid själva ingreppet. En reservoir för att kunna variera blodvolym i patient och bypass -systemet finns. På grund av stagnering av blod i bland annat lungkretsloppet och vissa delar av hjärtat krävs höga doser heparin. Problemet med resulterande blöd- ningar kuperas med kontinuerligt sug och/eller autotransfusioner, och en kombination av låga blodflöden och låg hematokrit. För att motverka hypoxi under dessa förhållanden hålls patienten nedkyld för att minimera syrgaskonsumtion under operatio- nen. I motsättning till detta fungerar ECMO som en partiell kardiopul- monell bypass , med vanligen perifer kanylering, normotermi, normala blodflöden och hematokrit-värden, och jämförelsevis låga doser heparin. Ingen reservoir behövs, och patien- ten hålls normovolem under hela ECMO-tiden. Kroppstemperatur, vakenhetsgrad och graden av kardiell bypass kan styras mycket precist efter behov. Om patientens eget hjärta har delvis bevarad funktion, kan till exempel 80 procent av flödena skötas av ECMO-maskinen, och resterande 20 procent pumpas av patientens eget hjärta. Andra skillnader mellan ECMO och hjärt-lung-maskin är att ECMO kan skötas utanför operationssalen, i veckor till månader, och med vakna patienter, vilket möjliggör både mobilisering och utvärdering för neu- rologiska komplikationer. Nya material och heparin- beklädda system har förbättrat håll- barhet och gasutbyte, samt minskat komplikationer såsom tromboser och hemolys. ECMO i Sverige idag ECMO-verksamheten i Stockholm började med flera års försöksstudier på dåvarande S:t Görans barnsjukhus efter att grundarna Kenneth ”Palle” Palmér, Björn Frenckner och Henrik Ehrén rest till USA för att lära sig mer om den nya metoden. Dr Palmér har beskrivit källan till sin drivkraft i den enorma tröstlöshet och frustra- tion som låg i många långa stunder med döende patienter som hade fullt botbara åkommor. Inte helt olikt dr Gibbons erfarenhet alltså. År 1987 vårdades den första nyfödda patienten, och sedan 1995 vårdas även vuxna patienter, som nu blivit den vanligaste kategorin. Tidiga försök med ECMO gjordes även vid Östra sjukhuset i Göteborg. ECMO används förstås även inom hjärt­ kirurgin, då i thoraxintensivvårdens regi. ECMO Centrum, som seder- mera flyttade till Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna och blev ECMO Centrum Karolinska, fungerar som en särskilt intensivvårdsavdelning för patienter från hela Sverige med fram- förallt respiratorisk svikt och/eller sepsis. En omfattande transportverk- samhet bedrivs också, med hittills goda resultat. Om en patient behö- ver ECMO-intensivvård kan patien- ten kanyleras av ECMO Centrum:s transportteam på det remitterande sjukhuset och sedan under pågående ECMO-behandling transporteras till Stockholm alternativt till ett annat sjukhus med ECMO-möjlighet. Den hittills längsta transporten var en patient som hämtades i Egypten och transporterades, efter några dagars John Heysham Gibbon Jr, av många ansedd som grundaren till hjärt-lung-maskinen, här fotograferad 1963 med sin tidigare patient Cecelia Bavolek, tio år efter första lyckade operationen. Publicerad med tillåtelse av Historic Collections, Thomas Jefferson University, Philadelphia, USA. Översiktsartikel