Svensk Kirurgi 5-15

261 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 5 • 2015 laren gav några exempel: ”Läkaren skall inte tala illa om andra i sitt skrå, då blir han själv förtalad…Läkaren skall mest ägna sig åt att läsa och stu- dera, skriva eller bedja, att syssla med böcker skall vara ett nöje eftersom det gör honom visare… Framför allt är det viktigt att han alltid är nykter… Han måste uppträda värdigt mot kvinnorna i huset där den sjuke bor, inte skratta eller skoja med dem, inte ta på deras behag… Han skall vara noga med att ta bra betalt av den som har det gott beställt. Detta för att kunna behandla patienter som inte har råd att betala honom…” Vidare om analfisteloperation: ”…sedan för läkaren in ett pekfinger i anus, fingret skall vara insmort med glidmedel. Därefter skall han med andra handen föra in instru- mentet secuere me i fistelöppningen närmast anus om det finns flera fis- telmynningar; sedan envist med sitt vänstra pekfinger försöka få kontakt med sonden utan att det finns vävnad emellan. När han är säker på att så är fallet vet han utan tvekan att sonden passerat hela fisteln. Och nu vet han att det är helt möjligt att bota patien- ten genom att klyva upp fisteln med en kniv eller långsammare med en tråd som knutits starkt om vävna- den.” Denna föreläsning var för oss i auditoriet en synnerligen intressant medicinhistorisk exposé. För den som vill veta mer har Torgny Sven- berg och Peter Murray Jones gett ut boken ”Practica av Master John Arderne”. (ISBN 978-91-86061-99- 9) (se recencion i svensk Kirurgi nr 4, reds anm). Patientsäkerhet I SVESEKs numera traditionella, årliga symposium ”I dag, i går och i morgon” hade vi i år två föreläs- ningar. Den första hölls av Jon Ahl- berg och var betitlad ”från Hippo- krates till säker bukkirurgi – har det blivit bättre?” Jon Ahlberg började med att säga att patientsäkerhet inte är ett nytt fenomen. Alla läkare känner till det hippokratiska uttrycket Primum non nocere , först av allt skada inte. Även om det troligen skall tillskri- vas Thomas Sydenham på 1600- talet finns i Hippokrates skrifter beto- nat betydel- sen av att ”avstå från att göra skada”. U n d e r 1800 - t a l e t , då invasiva åtgärder blev mer frek- venta, kom infektionsproblematiken i fokus. Genom insatser av sådana som Flo- rence Nightingale, James Y Simpson och Ignaz Semmelweiss kom man att förstå betydelsen av hygien. Det var dock först genom Louis Pasteur, Robert Koch och för kirurgins del Joseph Lister, som man förstod bak- teriernas roll för infektioner, vilket var starten för den antiseptiska eran. I Sverige kom händelser vid Maria sjukhus 1936 att utgöra inled- ningen till ett systematiskt sätt att registrera och försöka påverka risker i samband med sjukvård. Lex Marias inriktning på bedömning av enskilda medarbetares försummelser, brister och fel kom med åren att utsättas för tilltagande kritik. Sven-Erik Ber- gentz, kirurgprofessor i Malmö, var särskilt aktiv i denna kritik under 1980 och 90-talen. Med nya insikter om omfattningen av skador i sam- band med sjukvård breddades kri- tiken och då liknande tankegångar också framfördes internationellt togs en ny patientsäkerhetslag fram, som gäller från 2011 (Patientsäkerhetslag 2010:659). I denna är de disciplinära åtgärderna borttagna och fokus ligger på systemet och inte på individen. Nya metoder för att försöka följa skadefrekvens har tagits fram: Mar- körbaserad Journalgranskning. Pro- fessor Rune Sjödahl i Linköping har varit den mest aktive kirurgen i det arbetet. Kirurgiska data från 2013 finns publicerade i Svensk Kirurgi nr 1, 2015. Ett ökat intresse för kommunika- tion och team har blivit särskilt tyd- ligt de senaste tio åren. Instrument för att förbättra dessa områden är SBAR, som ger en tydlig struktur för avrapportering och checklista för säker kirurgi, som ofta kallas WHO:s checklista och som i första hand är till för att skapa ett team av ett tillfälligt sammansatt arbetslag och som i andra hand är ett minnesstöd. Landstingens Ömsesidiga För- säkringsbolag (LÖF), det vill säga patientförsäkringen, driver en rad projekt i skadeförebyggande syfte. Ett av dessa är Säker Bukkirurgi, som avslutas under 2015 efter att 44 kirurgkliniker deltagit. En utvärde- ring av dess effekter pågår. Jon Ahlberg sammanfattade:  Patientsäkerhet har erhållit en ökad prioritet i hälso- och sjuk- vård  Patientsäkerhet är i första hand inriktad på att minska skada, i andra hand på att undvika fel och misstag.  Under de senaste 15 åren har det skett ett skifte från individsyn till systemsyn, samtidigt har kom- munikation och teamarbete lyfts fram som betydelsefulla för säker- heten  Data talar för att patientsäkerhe- ten har förbättrats, åtminstone för avgränsade vårdprocesser. För multisjuka med många olika vårdkontakter saknas systematiskt insamlade data, men spridda rap- porter inger oro. Föreläsningen manade till ökat arbete för att ytterligare öka patientsäkerhe- ten. Auditoriet applåderade som ett stort tack för en intressant och viktig föreläsning. Utveckling inom rektal- cancerbehandling Nästa föreläsning i symposiet hölls av Lars Påhlman som talade om rektal- cancerbehandling under 40 år med fokus på strålterapi. Han beskrev hur behandlingen av rektalcancer haft en dramatisk utveckling under de senaste 40 åren. Kirurgin har ändrats med en mer precis kirurgi (TME). Laparoskopisk kirurgi har införts och numera robotassisterad kirurgi. Senaste tillskottet i utvecklingen är transanal mesorektal resektion där man gör sin TME-operation nerifrån anus. Lokal excision har också fått ett uppsving och hela den organpre- serverande behandlingen med wait- and-watch är stora samtalsämnet idag Jon Ahlberg. Referat Kirurgveckan