Svensk Kirurgi 5-15

272 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 5 • 2015 Debatt P rognosen vid rektalcancer har förbättrats de senaste årtion- dena. Risken för lokalrecidiv har minskat och chansen till långtids- överlevnad har ökad efter behand- ling. Förbättringar har skett inom nästan alla områden i vårdprocessen; såväl preoperativ diagnostik, kirur- gisk teknik, patologi och onkologisk behandling har utvecklats. Generellt är behandlingen behäf- tad med komplikationer, där kirurgin innebär kring 40 procents risk för komplikationer i det postoperativa förloppet enligt svenska kolorektal- cancerregistret 1 . Sverige har traditio- nellt en relativt hög andel patienter med permanent stomi som en följd av behandlingen för rektalcancer. I många länder i Europa upplevs detta som problematiskt av befolkningen. En utveckling de senaste åren har varit att försöka undvika kirurgi, det vill säga att behandla rektalcancer enbart med onkologiskt behandling. Rapporter från Evangelita Habr- Gama i Brasilien har indikerat att en selekterad grupp av patienter som får onkologisk radiokemobehandling för sin rektalcancer svarar med komplett respons på behandlingen och behöver aldrig opereras 2 . Detta har utvecklats till att kallas watch and wait . Senare rapporter har på olika sätt visat lik- nande resultat, men det rör sig om mycket selekterade fallserier där urvalskriterier och extern validitet är osäker 3-5 . Det finns inga jämförande prospektiva studier som rapporte- rat resultat. Generellt talar data för att patienter som erhållit komplett respons även har bättre prognos efter en operation jämfört med de patien- ter som inte svarar lika bra på sin neo- adjuvanta behandling 6,7 . De stråldoser som rapporterats har varierat men 45–53 Gy är de stråldoser som är vanligast. Även preparatval respektive schema för cytostatikabehandlingen har växlat. I Habr-Gamas fallserier har patien- terna erhållit intravenös 5-Fluoruracil med leukovorin medan per oral cape- citabine (Xeloda®) använts i andra fallserier. Organsparande behandling vid tidig rektalcancer Organsparande behandling i form av radiokemoterapi utan efterföljande kirurgi alternativt med tillägg av lokal kirurgi kan delas in i två grupper. Grupp ett består av tidiga tumörer såsom T1-T3, N0 det vill säga utan lymfkörtelmetastasering som enligt svenska riktlinjer idag inte genomgår någon radiokemoterapi före kirurgi. Watch and wait och organsparande behandling vid ändtarmscancer – hur ska vi ställa oss till detta i Sverige? ANNA MARTLING anna.martling@ki.se Stockholm KARL KODEDA karl.kodeda@vgregion.se Göteborg EVA ANGENETE eva.angenete@vgregion.se Göteborg Den kirurgiska utvecklingen har för länge sedan lämnat ”Grosse Chirurgen – Grosse Schnitte”-tänkandet då mer och mer evidens till förmån för minimalinvasiva strategier växt fram. Organ­ sparande strategier gör idag sitt inträde på flera områden i modern kirurgisk cancerbehandling och i vissa fall ställs nu frågan: Ska vi operera över huvud taget efter god respons på neoadjuvant behandling? Nedan redogör författarna för evi- dens och tankar om införande av ”vänta och se”-strategi vid ändtarmscancer i vårt land.