Svensk Kirurgi 6-15

287 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 6 • 2015 Forskningens år 2015 – Kolumnen 287 I I Evidensvärde för olika studiedesigner När man ska välja studiedesign är det värdefullt att fundera över olika studiedesigners värde för kliniska behandlingsbeslut. Inom evidensbaserad medicin (EBM) använder man sig av standardiserade sätt att väga ihop kunskap till en slutgiltig rekommendation. Många EBM-aktörer använder GRADE-systemet (se nedan) för att skatta bevisvärdet av en studie och den samlade evidensen inom ett fält. Denna indelning av studier kan leda fram till en rekommendation i fyra olika nivåer beroende på vilken blandning av studier som rekom- mendationen grundas på. Det högsta bevisvärdet för en behandling är den randomiserade kliniska interventions- studien; en samstämmighet mellan flera sådana studier leder till den högsta rekommendationsgraden. Näst högst bevisvärde har kohortstudien, följt av fall- kontrollstudien. Därefter följer andra observationsstu- dier och fallrapporter, varav experimentella studier har lägst evidensvärde för behandlingar i sjukvården. När relevanta studier graderats, sammanvägs evidensstyrkan. Kriterier för att bedöma värde för enskilda studier visas i faktaruta 1, och en förklaring av den samlade evidens- styrkan i faktaruta 2. Johan Sundström Professor i epidemiologi, Scientific Director Uppsala Clinical Research Center (www.ucr.uu.se ) Denna kolumn är ett utdrag ur boken Handbok i bio- medicinsk forskning, av Johan Sundström och Lars Lind, som under 2015 utkommer på Liber förlag med ISBN 47-11399-6. Under temaåret Forskningens år kommer denna kolumn, Klinisk forskning, att regelbundet åter- komma i Svensk Kirurgi med handfasta metodologiska tips för den kliniska forskaren inom olika fält såsom evidens- baserad medicin, studiedesign, epidemiologiska begrepp, praktiskt genomförande av studier, statistisk analys, och skrivande av vetenskapliga artiklar. FAKTARUTA 1 GRADE-systemet för att tillskriva evidensvärde till enskilda studier Typ av evidens • Randomiserad studie = hög • Observationsstudie = låg • All annan evidens = mycket låg Sänk gradering om • Brister i studiekvalitet • Bristande överensstämmelse mellan studierna • Brister i överförbarhet/relevans • Bristande precision • Hög sannolikhet för publikationsbias Höj gradering om • Stora effekter och inga sannolika för- växlingsfaktorer • Tydligt dos–responssamband • Förväxlingsfaktorer som inte är med i analysen borde leda till bättre behand lingsresultat i kontrollgruppen, dvs hög sannolikhet för att effekten underskattas FAKTARUTA 2 Definitioner av grader av evidensstyrka Stark ++++ Det är ytterst osannolikt att ytterligare forskning kommer att förändra vår upp- fattning om behandlingsnyttan. Måttligt stark +++ Det är troligt att ytterligare forskning kommer att förändra vår uppfattning om behandlingsnyttan, och kan förändra estimatet. Begränsad ++ Det är mycket troligt att ytterligare forsk- ning kommer att förändra vår uppfattning om behandlingsnyttan, och kommer troligen att förändra estimatet. Otillräcklig + Alla estimat av behandlingsnytta är mycket osäkra. Stella Cunliffe (1917–2012) skapade ökad förståelse för den mänskliga naturens roll i vetenskapliga experiment. I sitt arbete med kvalitetskontroll vid Guinness Brewing Company konsta - terade hon att vikten av de underkända ölfaten följde en skev distribution, med många oväntat lätta fat. Hon lade märke till att arbetarna behövde rulla felaktiga ölfat uppför en lång upp- försbacke för att göras om. När hon flyttat vågen till toppen av kullen och krävt att alla fat skulle vägas där, började vikten hos de underkända faten att följa en normalfördelning. Efter 25 år på Guinness blev Cunliffe den första kvinnliga statistik-direktören på det brittiska inrikesdepartementet, och inlemmade där sina erfarenheter av det mänskliga psyket i statistikutvecklingen. År 1975 blev hon den första kvinnliga ordföranden i Royal Statistical Society .