Svensk Kirurgi nr 1-16

28 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 1 • 2016 Debatt V arken cancerstrategin eller utredningen om den hög- specialiserade vården har beaktat länssjukvårdens olika roller och ansvar i form av konsekvensanaly- ser för sina förslag. Detta har framkom- mit vid de nätverks- träffar om skett med Gunilla Gunnars- son, SKLs samord- nare för cancerstrate- gin och Måns Rosén (Västerås 2104, Hel- singborg 2015). Det finns ingen samlad remissinstans för kirurgi vid länssjukhusen och det är därför en risk att konsekvensanalyser, i den mån de förekommer, missar viktiga perspektiv. Medborgar/patientperspektivet De flesta delar säkert utredningarnas slutsatser om att i vissa fall finns det betydande vinster med att centrali- sera vårdinsatser till få kompetens- centra där individer ges möjlighet till att bygga avsevärd erfarenhet, skick- lighet och kompe- tens. Det är i detta sammanhang värt att påpeka att detta inte direkt är samma sak som koncentration till en viss byggnad. Många av referen- serna i Utredningen om Högspecialiserad vård handlar om stu- dier där man tittar på enhetens volym, inte individens. Som motvikt till de vinster som kan göras genom en centralisering finns behoven av diagnostisk kom- petens vid varje länssjukhus, liksom behovet av att förstå och behandla komplikationer. Även i slutstadiet av en allvarlig sjukdom när endast palliativ vård återstår finns behov av kompetens kring kirurgin som tidi- gare bedrivits. Dessa delar av sjukvår- den, som även kan innefatta behov av strålning och onkologisk terapi, behöver finnas i geografisk närhet till patienten och dennes anhöriga för att kunna ge en rimlig livskvalitet och måste vägas in i bedömningen av behandlingens helhetsresultat. En nödvändig effekt för de natio- nella och regionala centra som skall bildas är att man bör utlokalisera bas- kirurgin till regionens andra sjukhus för att bereda plats för den speciali- serade vården. Det blir en utmaning för sjukvårdspolitiker att förklara för patienterna att ur ett helhetsperspek- tiv är det bättre att åka till ett annat sjukhus/annan stad för vård. Här kan ett aktivt stöd för profilering av läns- sjukhus vara till god hjälp. Länssjukvårdskirurgin Kirurgin vid länssjukhusen svarar i antal för den största delen av de operationer som utförs i landet. Den Vilse i snårskogen? Dags att ta ut kompassriktningen för länssjukhusens kirurgi Det senaste året har det varit många inspel från olika håll som kraftigt påverkar länssjukhusens kirurgiska uppdrag såväl på kort som lång sikt. Hit räknas den nationella cancerplanen med sina standardiserade vårdförlopp, diverse nivåstruktureringsut- spel, Socialstyrelsens traumautredning och senast Måns Roséns ”Utredningen om högspecialiserad vård”. I denna snårskog av vårdprocesser och utredningsförslag måste länssjukvårdens kirurgi ta ut en stadig kompasskurs mot framtiden. Specialitets- rådet i kirurgi inom Uppsala-Örebroregionen förmedlar i denna artikel sina tankar om vad som kan/bör ske de närmaste åren. ”Som motvikt till de vinster som kan göras genom en centralisering finns behoven av diag - nostisk kompetens vid varje länssjukhus, liksom behovet av att förstå och behandla komplikationer” ANDERS NILSSON Verksamhetschef Västmanlands sjukhus Ordförande, specialitetsrådet i kirurgi, U-Ö-regionen anders.nilsson@ltv.se