Svensk Kirurgi nr 1-16

7 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 1 • 2016 Forskningens år 2016 – Kolumnen 7 I I Grace Murray Hopper (1906-1992) var matematiker, datorforskare och programmerare. Hon är mest känd för att ha utvecklat den första kompilatorn. Känd som ”grandma COBOL” och ”Amazing Grace”, ledde hon ett arbete som resulterade i utvecklingen av COBOL, ett av de allra första programmeringsspråken. Hon myntade även uttrycket ”debugging” för att fixa datorproblem, efter att ha tagit bort en mal ur en dator. Bland många utmärkelser blev hon den första “computer sciences man of the year” 1969. Hon var den första amerikanen och den första kvinnan att bli en Distinguished Fellow vid British Computer Society. År 1997 uppkallade den amerikanska marinen jagarskeppet USS Hopper till hennes ära. anledningar inte får avsedd behandling. Patienterna kanske inte tar de tabletter eller följer de livsstilsråd de ordinerats. Om den genomsnittliga dosen läkemedel de får i sig är mycket lägre än den tänkta blir de möjliga kausala sambanden därefter, det vill säga de hänför sig till den lägre dosen. Det är därför viktigt att ha bra mått på följsamheten till behandlingen, till exempel genom att räkna tabletterna i patienternas burkar, för att rätt kunna förstå de kausala sambanden. Bortfall är ett liknande problem som innebär att patienter faller ur studien under studietiden (något de förstås alltid har rätt att göra). Om det drabbar studie- FAKTARUTA Interventionsstudier Förutsättningar • En interventionsgrupp jämförs med en kontrollgrupp (får ingenting, placebo eller bästa tänkbara behandling) • Grupperna måste vara lika (helst rando- miserade) • Mätfel (measurement bias) minimeras genom blindning • Etik och säkerhet är viktigt Fördelar • Kausalitet kan (eventuellt) bedömas • Exponeringsdosen är känd • Med randomiserade kontrollerade stu- dier (RCT) kan många slags bias undvikas Nackdelar • Exponeringens typ och dos är begrän- sade av etiska skäl • Känsliga för non-compliance och loss to follow-up Johan Sundström Professor i epidemiologi, Scientific Director Uppsala Clinical Research Center (www.ucr.uu.se ) Denna kolumn är ett utdrag ur boken Handbok i bio- medicinsk forskning, av Johan Sundström och Lars Lind, som under 2015 utkommit på Liber förlag med ISBN 47-11399-6. Under temaåret Forskningens år kommer denna kolumn, Klinisk forskning, att regelbundet åter- komma i Svensk Kirurgi med handfasta metodologiska tips för den kliniska forskaren inom olika fält såsom evidens- baserad medicin, studiedesign, epidemiologiska begrepp, praktiskt genomförande av studier, statistisk analys, och skrivande av vetenskapliga artiklar. armarna differentiellt så introducerar det bias. Om patienterna i den experimentella armen till exempel på grund av biverkningar avbryter studien i förtid kommer man inte att ha samma chans som i kontrollgruppen att mäta utfallet och andra effekter under uppföljnings- tiden. Ett annat vanligt scenario är utebliven effekt i kontroll-armen. Om interventionen var smärtlindring för smärtpatienter, viktminskning hos överviktiga eller depressionslindring hos deprimerade, kan det ju hända att utebliven effekt i placebogruppen gör att dessa patienter hoppar av studien. Återigen är det viktigt att ha bra mått på detta, så att man kan handskas med det i analysfasen. 