Svensk Kirurgi nr 2-16

92 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 E fter många herrans år (50) som kirurg erbjöds jag vid mållinjen för min kirurgbana av verksamhetschefen för kirurgkli- niken SU (Hans Lönnrot) att bli mentor- back-up , för AT-doktorer vid deras tjänstgöring på akuten vid SU. Det var en utmaning men också ett privilegium att få överföra mina kirurgiska erfarenheter till de kirurger som ska handlägga mina och mina jämnåriga kollegors buksymtom de kommande åren. Som mentor- back-up har jag jobbat två–tre dagar per vecka på akuten och samtidigt har jag också arbetat som medicinsk sakkunnig i patientskadenämnden (PSN), den instans till vilken de skadade överkla- gar den bedömning som patientför- säkringsföreningen (LÖF) gjort. Strategi Min strategi som lärare-mentor har varit att lära känna AT-läkaren med ett introduktionssamtal där AT-läka- ren redovisade sin bakgrund. Av sär- skilt intresse var om AT-läkaren hade så kallad forskar-AT, vilket många hade. Det var då särskilt intressant att de flesta av dessa var knutna till prekli- nisk forskning i en etablerad forskar- grupp. Deras forskning hade många gånger mycket intressanta frågeställ- ningar och tillgång till imponerande metoder. Dessa forsknings-AT-läkare tyckte jag hade en fördel vad beträffar analys av kliniska frågeställningar. Efter introduktionen angav jag, vad som jag anser viktigt att beakta som akutläkare: 1. Jobba effektivt och snabbt. 2. Undvik brus-information i anam- nes. 3. Tag adekvat smärtanamnes. 4. Gör röntgen och andra undersök- ningar som bidrar till att styrka eller till att avvisa din arbetshy- potes. Gör inga undersökningar med lågt prediktivt värde. 5. Överrapportera din patient tyd- ligt och koncist. Sit-in Efter denna introduktion hade jag en sit-in. Hereditet, socialanamnes och alkoholanamnes var praktiskt taget alla AT angelägna att noggrant analysera. Information som i första skedet av akut buk ger marginellt bidrag till problemlösning avseende buksymtom. Jag ifrågasatte hjärt- och lungauskultation. Sannolikheten för att få annan info än hjärtrytm och frekvens, som lättare fås med artär- pulspalpation eller med uppkopplat EKG är rimligen minimal. Bukpal- pation ska identifiera lokalisation av maximal ömhet och om peritonit föreligger. Per rektum undersök- ning är kontroversiellt vid akut buk. Prediktivt värde av fynd ligger klart under 50 procent. På kvinnor är pal- pation per rektum vid akuta buksym- tom än mindre motiverad. Adekvat undersökning är gyn-undersökning med intravaginalt ultraljud som har högt prediktivt värde. Grundutbildningens roll Anamnes av buksymtom vad beträf- far initiering, intensitet, duration och karaktär och kunskap om bakom- liggande patofysiologi var dålig hos många AT–läkare som jag träffade. Likaså var kunskap om visceral och somatisk förklaring till defense och Utbildning Back-up-mentor för AT-läkare på akuten Efter en lång yrkesbana riskerar stora mängder kunskap att förloras om de inte på ett konstruktivt sätt överförs till nästa generation. En före detta redaktör för Svensk Kirurgi (1973–1974) beskriver här sitt arbete som mentor på akutmottagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). LARSOLOF HAFSTRÖM lo.hafstrom@surgery.gu.se Göteborg