Svensk Kirurgi nr 2-16

93 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 kunskap om skillnaden mellan kole- cystit och kolangit låg hos flertalet AT-doktorer. Så vitt jag förstår har grundutbildningen inte kunnat för- medla sambandet mellan patofysio- logi och symtom på ett önskvärt sätt. Vid introduktionen bad jag AT- läkaren att rita upp gallvägarnas anatomi och min uppfattning är att endast var annan kunde rita en god- känd skiss. Ingen (sic!) kunde skissa bukorganens kärlanatomi. Brusfri journal Att diktera en bra sjukjournal med stringens och utan brus är viktigt. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har man en senior mentor-back up på akutmottagningen för att stötta AT-läkare. Det är enligt min mening inte nöd- vändigt att redovisa alla negativa kli- niska fynd som framkommer i anam- nes och status. Det är inte heller bra att återföra röntgen-svar och lab-svar i sjukjournalen, då detta medför bety- dande risk för felaktigheter och dess- utom onödigt skrivarbete för sekre- terare. Original röntgen-utlåtande finns lätt tillgängligt i dator. Stimulerande uppdrag Den enorma önskan att lära sig yrket, som jag erfor hos alla läkare som gjorde sin tjänstgöring på akuten, och i detta innefattas också underlä- kare och ST-läkare, har varit enormt stimulerande. Det känns som jag bidragit till att motivera mindre erfarna läkare att knyta samman symtom med bakomliggande pato- fysiologi och att de därmed tagit ett steg framåt i sin läkarutbildning. Det känns motiverat, att före- slå att AT-tjänst på kirurgklinik bör starta med några dagars repetition av anatomi och patofysiologi vid kirur- giska sjukdomar samt basal bed-side- undersökning. Denna repetition kan med fördel ges av senior kirurg.  Utbildning