Svensk Kirurgi nr 2-16

94 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 Kirurgisk historia J ag rensar i mina bokhyllor och hittar en vacker, inbunden volym med titeln ”Eksjö Lasa- retts Årsberättelser 1907–1918”. Jag blir nyfiken på hur en kirurgklinik på landet sköttes för 100 år sedan. 1915 var första världskrigets andra år. Miljoner soldater låg nergrävda i ett hopplöst skyttegravskrig i östra Frankrike. På Balkan försökte tyska och österrikiska trupper erövra Ser- bien och den andra ryska armén hade krossats efter en tysk kniptångsmanö- ver under Hindenburgs ledning. Totalt 95 vårdplatser I Sverige rådde fred men världskri- get hade fått livsmedelspriserna att stiga kraftigt. I lilla trästaden Eksjö hade det relativt nybyggda Ulfsparre- Hägerflychtska Länslasarettet blivit huvudansvarigt för vården av en stor del av Småländska Höglandets befolkning, de flesta boende på lands- bygden. Det nya Länslasarettet var odelat med 55 sängar för kroppsligt sjuka och 40 platser för sinnessjuka. Lasarettets ende läkare hette Gustaf Bäärnhielm, 49 år, och hade kirur- gisk profil men fick förstås också vara doktor för alla andra åkommor. Bäärnhielm var för övrigt en av de första svenska läkare som publicerade sig inom anestesin; 1909 beskrev han i Läkartidningen 100 egna fall av lumbal- anestesi med Novo- cain-adrenalin, där faktiskt 90 fung- erat tillfredsställande. Noggrann dokumentation Årsrapporten för 1915, författad av Bäärnhielm själv, är ett mönster av noggrannhet. Här finns i tabellform redogörelse inte bara för lasarettets utgifter och inkomster utan även för alla medicinska huvuddiagnoser, de olika operationerna i sluten och öppen vård samt kasuistik av alla dödsfall. Inga detaljer finns nämnda om den medicinska eller psykiatriska vården, om det nu berodde på oin- tresse eller på att denna vård var svår att beskriva i tabell- form. En faktor kan möjligen vara bristen på effek- tiva läkemedel vid denna tid; av lasa- rettets totala utgifter på 95413 kronor och 79 öre detta år utgjordes endast 3337 kr av läke- medelskostnader – att jämföras med 7487 kr i utgifter för förbandsartiklar. Kassauppgifterna är intressanta. Bäärnhielms årsinkomst var 5000 kronor samt bostad, ved, ljus, vatten samt 500 kronor i semästerpengar (stavades så). Operationssköterskans årslön var 500 kronor + bostad, Nu var det 1915 Mycket har förändrats i vårt land de senaste hundra åren. Ibland är det lätt att sätta sig in i problem eller förhållanden från början av förra seklet då människan knappast förändrats sedan dess. Vissa beskrivningar gör det dock omöjligt. Man hisnar inför tanken på ett lasarett med en läkare, en administratör och en personalstab där det totala antalet anställda (inklusive bagerska och predikant) numerärt uppgår till hälften av dagens läkar- bemanning (exklusive hyrläkare). Professor emeritus Johannes Järhult har läst en årsberättelse från Eksjö Lasarett. ”Av lasarettets totala ut- gifter på 95 413 kronor och 79 öre detta år ut- gjordes endast 3 337 kr av läkemedelskostnader – att jämföras med 7 487 kr i utgifter för förbandsartiklar. JOHANNES JÄRHULT johannes.jarhult@rjl.se Jönköping