Svensk Kirurgi nr 2-16

95 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 medan operationssköterskebiträdet förtjänade hela 240 kronor per år jämte bostad. Näst bäst betald var faktiskt maskinisten som erhöll 1050 kr årligen, dock utan bostad. Länsla- sarettets hela personalstat uppgick till 31 personer, inkluderande sju sinnes- vårdare, kokerska, bagerska, tvätter- ska samt predikant. Administrationen för sjukhusets skötsel och drift sköttes av en, säger en person, med titeln syssloman. Hans lön var 1000 kronor per år. Över 1000 ingrepp Men låt oss titta lite på Bäärnhielms kirurgiska insatser. Under 1915 utförde han 1259 operationer, varav 806 i sluten vård. Ingreppen spände över alla opererande specialiteter även om de flesta kan återfinnas inom den allmänkirurgi som fortfarande i min kirurgiska barndom på 1970-talet var ett måste om man befann sig på ett länsdelslasarett. Den enorma mängden ingrepp avslöjar förstås att en stor del av dem var relativt enkla, men uppåt 300 intra-abdominella ingrepp (exempel- vis ventrikel – och tarmresektioner, rektumamputationer, hysterekto- mier) finns med i tabellerna liksom ett 30-tal operationer på pleura/ bröstkorgsvägg och närmare 80 större ortopediska ingrepp. Rimligtvis måste han ha varit en ytterst snabb operatör men i årsberättelsen redovisas tyvärr inte operationstider, inte heller vän- tetider mellan operationerna eller när operationsprogrammen avslutades. (Med undantag för en fallbeskrivning där det uppges att kejsarsnittet tog 15 min, kvinnan överlevde ingreppet men dog fem dagar senare i sepsis.) P a t i e n t e r n a s ålder finns bara angiven i de 57 dödsfallen, av vilka 14 var 70 år och äldre medan 17 var yngre än 30 år. Den äldsta var en 78-årig kvinna som inkom med inkarcererat femoralbråck i ett elän- digt tillstånd. Sannolikt blev man oftast hemma vid svår sjukdom efter 65 års ålder. Det kirurgiska sjukdomspanora- mat liknar förstås vårt men frekven- serna såg helt annorlunda ut. Inom allmänkirurgi och urologi återfinns bara 19 patienter med cancerdi- agnos; av dagens vanligaste cancer- former noterades i Eksjö för hundra år sedan bara sex kolorektala can- crar (varav fem i rektum), fyra bröstcancrar och ingen prostatacan- cer! Divertikulit fanns uppenbar- ligen inte och endast fyra patienter vårdades för gallstenssjukdomen. Däremot utfördes 145 appendekto- mier och 99 bråckoperationer. Den vanligaste plastiken vid ljumskbråck utfördes ad modum Ekehorn, vem det nu var. Dödsfall vi slipper idag Men vilken kvalitet hade då dessa 1259 operationer frågar sig dagens kirurgspecialist. Ja, det går inte att säkerställa utifrån årsberättelsen. Kva- litetsuppföljning enligt dagens mått- stock fanns inte. Sannolikt begärde inte heller patienterna detta. Ordet bias fanns inte heller på den tiden. Bäärnhielm själv har i tabellerna noggrant angivet om operationen medförde att patienten skrevs ut från lasarettet frisk/förbättrad, oförbätt- rad eller död. Dödsfallen, 57 av 993 patienter, går inte att komma undan men bedömningen förbättrad respek- tive oförbättrad kan sannolikt disku- teras. Enligt tabellerna har 929 av de 936 kirurgiska patienter som skrevs ut levande från sjukhuset varit friska eller förbättrade. Även om patienter- ”Även om patienternas tålamod och insikt om alltings förgänglighet var oerhört mycket mer självklar 1915 än 2015, är Bäärnhielms siffror sannolikt osannolika.” Kirurgisk historia Gustaf Bäärnhielm.