Svensk Kirurgi nr 2-16

96 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 Ingrepp Antal Trepanation 2 Ögonop (varav 4 enukleationer) 10 Öron, näsa, hals (varav 7 cancerop) 60 Struma 8 Thoraxvägg, pleura 35 Mastektomi 12 Gallvägar 10 Ventrikel (varav 7 resektioner) 18 Tunntarm, kolon, rektum (varav 13 resektioner) 40 Appendix 158 Bråck 99 Urologisk kir (varav 2 nefrektomier) 38 Gynekologisk kir (varav 13 hysterektomier) 132 Ortopediska op (varav 22 amputationer) 106 Övrigt (varav 21 varicer) 78 Tabell. Fördelning av lasarettsläkaren Gustaf Bäärnhielms 806 operationer i sluten vård 1915. nas tålamod och insikt om alltings förgänglighet var oerhört mycket mer självklar 1915 än 2015 är Bäärn- hielms siffror sannolikt osannolika. De döda kan emellertid ge intres- santa inblickar i vad som var realitet 1915. Svår sjukdom, sent till sjukhus, operation, ingen intensivvård, inga antibiotika, inte ens ett dropp. När jag läser genom kasuistikerna för de 57 döda är det uppenbart att det inte var det kirurgiska hantverket som var dåligt utan allt det som fattades omkring. Kirurgins framsteg under hundra år är inte kirurgernas förtjänst annat än i undantag; det är kunskaper och behandlingsmöjligheter periope- rativt som är den stora skillnaden. Med dagens antibiotika och intensiv- vård hade nog ingen av de 57 behövt dö. Vad sägs om en 16-årig flicka som inkom en vecka efter att en ful furun- kel på halsen perforerat och som dör i septikemi några dagar senare? Eller den 55-åriga kvinna som stuckit sig på en törntagg och som fyra dagar senare skrivs in med tecken på sepsis och dör efter tre dygn? Eller den 22-åriga kvinna som avlider tio dagar efter en legal abort och där sektionen endast visar cirkumskript, diffus peri- tonit? Hårt yrkesliv Jag försöker föreställa mig att ha varit i Bäärnhielms ställe men det går inte. Var och när lärde han sig denna otro- liga bredd inom sitt yrke? Varifrån fick han sitt mod? Vem var han, denne adelsman som ägnade sitt doktorsliv åt Ulfsparre-Hägerflychtska lasarettet i Eksjö (lasarettsläkare 1905–1931)? Jag har träffat enstaka patienter vars föräldrar/farföräldrar blivit behand- lade av Gustaf Bäärnhielm. Han beskrivs som en vänlig och bestämd patriark, sträng men rättvis, sanno- likt föredömliga egenskaper för 100 år sedan. Men hur orkade han? Blev han inte utbränd av att arbeta 12–16 timmar om dygnet och vara bakjour 340 dagar om året? Uppenbarligen inte. Han gick i pension vid 65 och levde därefter till 85 års ålder, ägnade sig åt stärkande promenader och en ansenlig boksamling. När jag googlar på hans namn hittar jag inte så mycket som en notis om hans enorma läkargärning. Hans adliga släktträd finns däremot i lite olika upplagor. Och ett antikva- riat i Stockholm annonserar att de kan sälja en förstaupplaga av Gustaf Frödings ”Gitarr och dragharmo- nika” från 1901 med ett ex-libris av Gustaf Bäärnhielm. Boken kostar 120 kronor. Appendix I jämförelse med för hundra år sedan har dagens höglandsbor tillgång till sammanlagt 80 sängplatser vid de kirurgiska, ortopediska och gyne- kologiska klinikerna i Eksjö. Enligt landstingets officiella statistik utfördes sammanlagt 6419 operationer vid de tre klinikerna under 2015. Till skill- nad från den ensamme Bäärnhielm har nu antalet läkare ökat till 62 (+ hyrläkare) som, utan ansvar för de invärtesmedicinska och sinnessjuka patienterna, utför knappt 100 opera- tioner per läkare per år. Å andra sidan har de 100–200 gånger högre lön än gamle Bäärnhielm. Så nog måste man ändå erkänna att utvecklingen har gått framåt!!  Kirurgisk historia Vi hälsar följande nya medlemmar varmt välkomna: Henrik Benoni, Peter Cashin, Marco del Chiaro, Carl Jacob Holmberg, Therese Karlsson, Tobias Larsson, Ebba Lindqvist och Caroline Salmén. Nya medlemmar i Svensk Kirurgisk Förening