Svensk Kirurgi nr 2-16

99 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 alla. Den enkla förklaringen är att det intressanta resultatet, som en kort vårdtid, behöver en stor investering i föregående resurser. Investeringen måste öka logaritmiskt för en linjär förbättring i vårdtiden. Det intres- santa resultatet beror oftast på många andra föregående resultat i en händel- sekedja. En stor förbättring i en del av kedjan drunknar i trögheten med alla andra steg. Det intressanta resultatet bättras därför bara marginellt. Den förbättring som görs i en del av behandlingskedjan måste också utnyttjas fullt ut för att vårdtiden skall bli kortare. Det fanns ett stort sådant utrymme för 25 år sedan när den gamla ordningen för postopera- tiv vård övergavs. Laparoskopin hade börjat och fast-track- idén började spridas. Laparoskopisk cholecystek- tomi kortade vårdtiden med flera dagar på bara ett par år jämfört med Kirurgins metod – en betraktelse den öppna operationens historia. För utvalda patienter blev korttidsvård möjlig med mindre än ett dygn på sjukhuset. Den förbättringen är redan utnyttjad och idag är vårdtiden stabil och styrs mer av komplikationer som förlänger vårdtiden och oplanerade återintagningar för komplikationer som inte uppmärksammades före utskrivningen. Färre komplikationer är nästa mål Det har visat sig svårt att minska komplikationerna i kirurgin. Dessa oönskade händelser är biologiska reaktioner på sjukdomen förstärkt av det kirurgiska traumat. De är en belastning på patientens homeostas som inte orkar i något avseende, oftast med sviktande saturation och otillräcklig transport av syrgas ut i vävnaderna. Det opererade orga- net sviktar vanligen först och mest. I bukkirurgin sviktar tarmen hos nästan alla. Hur tarmsvikten viker blir styrande för när patienten kan skrivas hem. Motsvarande gäller för hjärnan i neurokirurgin och för hjärtat i thoraxkirurgin. En skon- sammare kirurgisk behandling med mindre vävnadsskada är vägen till ett förlopp med färre oönskade händel- ser. Vi har satt målen och delvis angett vägen men det behövs en stor investering i förverkligandet. Förstå- elsen för hur den kirurgiska behand- lingen fungerar är varje kirurgs uppdrag. Den nästa generationen kirurger måste få fortsätta utveck- lingen från föregångarnas axlar och inte behöva återupptäcka det som vi redan vet. Skolningen och metoden för överföring av kunskap måste bli bättre för att underlätta nästa fram- steg.  Basal laparoskopi i simulatormiljö 12–14 oktober Kursen ger deltagaren stora möjligheter att träna upp sin visuospatiella förmåga i flera olika specifika laparoskopiska simulatorer. Pris 8000 kr exkl moms I priset ingår fika och lunch. Plats CAMST, Simulatorcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Antal deltagare 8. Kursansvarig Överläkare Ann Kjellin, ann.kjellin@ki.se Kurssekreterare Radmila Mrnjevica, tfn 08-585 823 72, radmila.mrnjevica@karolinska.se Läs mer om kursen www.simulatorcentrum.se/kurser/basal-laparoskopi-praktisk-traning/ SK-kurs i kolorektal kirurgi 24–28 oktober 2016 i Uppsala Kursen kommer att ingående behandla de stora sjukdomsgrupperna inom kolorektal kirurgi; cancer, inflamma - torisk tarmsjukdom, funktionsrubbning, proktologi och akut buk. Kursen ges i form av katedrala föreläsningar, fallbeskrivningar och videosessioner med illustration av de vanli - gaste kolorektala operationerna. Kursen syftar till att deltagaren ska inhämta kunskapsstoff för uppnående av delmål 7 i målbeskrivningen och därmed på sikt kunna handlägga de vanligaste kolorektala sjukdomstillstånden. Anmälan via socialstyrelsens hemsida. Information: Elin Eriksson, elin.eriksson@surgsci.uu.se ; Wilhelm Graf, wilhelm.graf@akademiska.se