Svensk Kirurgi 4-16

205 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 4 • 2016 tekare samarbetade med kirurg/sjuk- sköterska på kliniken. Metod I denna deskriptiva studie inklude- rades konsekutivt patienter (70 år eller äldre) bedömda i Senior Alert och med minst fem läkemedel, då de skrevs in på avdelningen. En läkemedelsavstämning utfördes där patientens aktuella läkemedelslista (LML) säkerställdes och följdes av en läkemedelsgenomgång där LRP identifierades. Fynden diskuterades därefter med läkaren/sjuksköterskan och relevanta LRP dokumenterades i journalen. I en del fall remitterades problemen vidare till familjeläkaren. LRP kategoriserades i sju under- grupper, se faktaruta 1. Identifierade LRP innefattar både verkliga och potentiella problem 6 . Ett LRP ansågs antingen verkligt då ett problem har inträffat och behöver åtgärdas (till exempel för hög dos av antikoagu- lantia som orsakat blödning), eller potentiellt (till exempel normal dos av ett läkemedel till patient med ned- satt njurfunktion men ännu ingen påvisad biverkan) då det riskerar att inträffa men kan förhindras genom ändrad ordination, omvårdnadsåt- gärd och/eller monitorering. Verkliga och potentiella LRP registrerades, och framfördes/åtgärdades om de bedömdes möjliga och relevanta att åtgärda. Kirurgklinikens 41 läkare fick även besvara en enkät om hur de ställde sig till att ha med en klinisk apotekare i vårdteamet. Resultat Av de 192 ingående patienterna (medelålder: 82 år, 108 kvinnor) var 80 procent inlagda på grund av buksmärta, fallskada eller GI-blöd- ning. Nästan alla patienter (99 %) hade någon typ av LRP. Vanligast var överföringsfel (26 % av alla LRP) som registrerades hos 57 procent av patienterna. Därefter kom katego- rin onödigt läkemedel, till exempel läkemedelsbehandling där indikation saknades helt eller hade blivit inaktu- ell följt av kategorin risk för biverk- ningar, som framför allt utgjordes av potentiella och verkliga biverkningar vid läkemedelsinteraktioner (Fig 1 och 2). I medeltal identifierades 5,3 LRP per patient, med en spridning från 17 LRP hos den patient som hade flest LRP till inga alls hos två patienter. Analys av överföringsfelen visade att 46 procent av felen berodde på att patienten felaktigt stod kvar på gamla ordinationer i läkemedelslista och ordinationslista. Omvänt var 30 procent av överföringsfelen istället relaterade till avsaknad av det aktuella läkemedlet. Resterande fel berodde på att angiven dosering tidigare hade ändrats men att ändringen inte upp- märksammats och dosen var nu felak- tigt för hög (16 %) eller för låg (8 %). Av alla identifierade LRP priori- terades 42 procent att framföras till läkare, beaktande att alla LRP inte är möjliga eller i verksamheten rele- vanta att åtgärda. Av dessa åtgärdades 60 procent direkt på kliniken och 25 procent remitterades vidare till famil- jeläkare eller annan ansvarig läkare. De flesta läkarna (83 %) var positivt inställda till samarbetet och ansåg att kliniken behövde en klinisk apote- kare, medan tio procent inte kunde ta ställning eller ansåg det vara en Patientsäkerhet Figur 1. Fördelning av antalet identifierade LRP per kategori. Figur 2. Fördelning av läkemedel ingående i vanliga C/D interaktioner (se faktaruta för förklaring). Läkemedel ingående i vanliga C/D-interaktioner Antal och typ av läkemedelsrelaterat problem (LRP) och % av totala antalet