Svensk Kirurgi 5-16

279 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 5 • 2016 dialyspatienter, data från Socialstyrel- sens slutenvårdsregister, diagnosregis- ter och dödsorsaksregister, samt det Skandinaviska kvalitetsregistret för tyreoidea, paratyreoidea och binjure- kirurgi (SCRTPA), som också har en hög täckningsgrad >80 procent. Studien inkluderade 20056 patienter i SRR mellan 1991–2009. Under den tiden hade 579 patienter genomgått PTX varav 423 med fort- satt hemodialys och 156 med fung- erande njurtransplantat vid tiden för PTX. Varje PTX-opererad patient i dessa två grupper matchades avse- ende ålder, kön, orsak till njursvikt och tidsmässigt utgående från opera- tionsdagen, med vardera en–fem icke opererade patienter i fortsatt dialys respektive med fungerande njurgraft ( nested index referent study ). För gruppen PTX-opererade som var i fortsatt hemodialys, såg man en signifikant bättre överlev- nad (HR 0,8), medan gruppen med fungerande njurgraft hade likvärdig överlevnad (HR 1,10) jämfört med kontrollgruppen. Resultaten varie- rade mellan regionerna men bestod vid en subanalys av tidsperioden före och efter introduktion av cinacalcet (Minpara) 2003 och var lika för kvin- nor och män. Orsaken till den bättre överlev- naden i PTX gruppen med kronisk dialys är föremål för fortsatta studier med liknande metod av Lundagrup- pen och man visade data avseende lägre cardiovaskulär morbiditet och mortalitet samt lägre risk för höft- fraktur efter PTX. Vi ser fram emot slutresultaten av dessa studier som också inkluderar analys av nyttan med kalcimimetika som är kostnads- drivande och biverkningsbelastat. Falldiskussioner Symposiet avslutades med en bra dis- kussion utifrån två fallpresentationer av Gunnar Sterner, njurmedicinkli- niken SUS. Det ena fallet gällde en patient med rejektion av ett första njurgraft, dålig dialys- compliance och som tidigare hade opererats med PTX av tre körtlar på halsen. Vi kon- staterade att man i ett sådant fall bör följa samma principer som vid per- sisterande sjukdom efter operation av primär HPT, det vill säga att göra lokaliseringsutredning inför eventuell reoperation, då risken för bestående hypoparatyreoidism och recurrens- nervskada är betydligt högre efter reoperation. Multidisciplinär bedömning För kirurgisk bedömning av denna patientgrupp är det viktigt att ha dialog med njurmedicinare och trans- plantationsteam avseende komorbidi- tet, compliance och huruvida patien- ten är aktuell för transplantation. Vid planerad transplantation avråder flertalet erfarna endokrinkirurger från total PTX, då ett fungerande njurgraft förväntas reversera tillstån- det. Vid enheter med högre volym av dessa patienter, som på Sahlgrenska sjukhuset, har en sådan dialog forma- liserats i MDT konferens. Ett vård- program för denna grupp patienter planeras från Lund, och torde vara angeläget med tanke på de skillnader i handläggning som finns.  Referens 1. Ivarsson KM, Akaberi S, Isaksson E, Rainer E, Rylance R, Prytz KG, Clyne N, Almquist M. Nephrol Dial transplant 2015;30: 2027-2033. Referat Kirurgveckan