Svensk Kirurgi 6-16

311 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 6 • 2016 Fallrapport Under de efterföljande åren vårdas hon vid tre tillfällen på sjukhus, vid ett tillfälle på grund av ventrikelul­ cus och vid två tillfällen återigen på grund av ventrikelretention. Gastro­ skopi visar öppetstående anastomos. Passageröntgen och ventrikelscinti­ grafi visar fördröjd ventrikeltöm­ ningshastighet såsom vid gastropares. Illamående vanligt SMA-syndromet karakteriseras av kompression av duodenum mellan SMA och aorta. Vinkeln mellan SMA och aorta är vanligtvis kring 45 garder och det aortomesenteriska avståndet 10–20 mm, medan de hos patienter med SMA-syndrom är kraftigt redu­ cerad på grund av minskning av den mesenteriella fettkudden. Man kan dela upp de drabbade av SMA syndrom i två grupper: • De som insjuknar efter kirurgi, klart vanligast efter skolioskirurgi. • Patienter med plötslig viktned­ gång till följd av exempelvis AIDS, cancer, malabsorption, brännskada eller anorexia 3 . Man har sett att smal och astenisk kroppsform pre­ disponerar för SMA-syndrom 4 . Symtomen som patienterna söker med innefattar ofta: buksmärta, illa­ mående, kräkningar och aptitlöshet 5 . Ofta har problemen funnits där en längre tid vilket inte sällan resulterat i att patienterna är ordentligt under­ viktiga. En datortomografi eller övre passageröntgen kan ofta inge miss­ tanke om SMA-syndrom där man ser en kraftigt dilaterad ventrikel och proximal duodenum samt för­ dröjd kontrastpassage. För att kunna identifiera aortomesenteriska vinkeln rekommenderas angiografi 4 . I det akuta skedet är en ventrikelsond ofta fullt tillräckligt för avlastning. Kon­ servativ behandling rekommenderas primärt, vilket går ut på att optimera näringsintaget för att öka mängden intraabdominellt fett och på så sätt öka den aortomesenteriella vinkeln och minska kompressionen mot duo­ denum. Man kan behöva sätta en nasoduodenal sond eller ge parenteral nutrition. Om konservativ behand­ ling misslyckas är kirurgi indicerat. Man rekommenderar då duodeno­ jejunostomi öppet eller laparosko­ pisk 5 . Postoperativa bekymmer med utebliven viktuppgång och fortsatta episoder med buksmärtor, där man senare konstaterat gastropares, finns beskrivet i litteraturen 3,6,7 . Det finns fallstudier där man provat gastrisk pacemaker samt ventrikelreduce­ rande kirurgi för att komma åt pro­ blematiken men inga större studier. Uppenbart strama förhållanden under a. mesenterica superior. Friläggning inför duodenojejunostomi. Sammanfattning SMA-syndrom är en ovanlig diagnos som man kan misstänka hos patien­ ter som just genomgått skolioskirurgi alternativt haft en snabb viktnedgång. Kirurgi är indicerat när konservativ behandling sviktar. Postoperativa bekymmer med gastropares är vanligt förekommande.  Referenser 1. Rokitansky C. Handbuch der pathologi­ schen anatomie. Vol 3. Wien: Barunmul­ ler & Seidel; 1842. 2. Wilkie D. Cronic duodenal ileus. ame­ rican journal of the medical sciences. 1927;173:643-649. 3. Merrett ND, Wilson RB, Cosman P, Biankin AV. Superior mesenteric artery syndrome: diagnosis and treatment stra­ tegies. Journal of gastrointestinal surgery : official journal of the Society for Surgery of the Alimentary Tract. 2009;13(2):287-292. 4. Welsch T, Buchler MW, Kienle P. Recal­ ling superior mesenteric artery syndrome. Digestive surgery. 2007;24(3):149-156. 5. Stamatakos M, Kontzoglou K, Stefanaki C, et al. Wilkie syndrome. What is this? Chirurgia (Bucharest, Romania : 1990). 2009;104(1):11-15. 6. Chang J, Boules M, Rodriguez J, Walsh M, Rosenthal R, Kroh M. Laparosco­ pic duodenojejunostomy for superior mesenteric artery syndrome: intermediate follow-up results and a review of the litera­ ture. Surgical endoscopy. 2016. 7. Aslam MI, Finch JG. Prolonged gastropa­ resis after corrective surgery for Wilkie's syndrome: a case report. Journal of medi­ cal case reports. 2008;2:109.