Svensk Kirurgi nr 1-17

41 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 1 • 2017 tion, etcetera). Studier som jämförde handsydd och staplad anastomos vid nedläggning av stomi pekade åt att det går bättre med staplad, dock finns det inte signifikanta skillnader. Möjli­ gen kan den svenska studien ANTI­ LOOP göra oss klokare i den frågan. Det finns flera åtgärder som kan göra att en avlastande loop kan undvikas eller läggas ner tidigare; patientselektion, minimering av ris­ kerna för primärt läckage, pseudos­ tomier (beredskap för enkel upp­ läggning via slyngad tarm om det blir läckage) samt tidig nedläggning. Diskussionerna inom detta område kommer att fortsätta. Organsparande vid rektalcancer Det här debatteras flitigt och flera studier är planerade eller startade. En brittisk studie undersökte det onko­ logiska och funktionella resultatet av neoadjuvant radiokemoterapi samt lokal excision hos patienter med T2 rektaltumörer. De deltagande patienterna hade mindre än fyra cm stora tumörer som inte täckte mer en 40 procent av cirkumferensen och inte låg längre än åtta cm från anus, cT2N0. Patienterna gavs cape­ citabine + oxaliplatin + 1,8 Gy per dag under fem veckor. Excisionen genomfördes mellan fyra–åtta veckor efter avslutad neoadjuvant radioke­ moterapi. Uppföljningen bestod av klinisk undersökning och endorektalt ultrajud var fjärde månad under tre år följt av varje halvår under två år samt koloskopi efter tre år. Total inkluderades 72 patienter med en medianuppföljning på 52 månader. Den beräknade treårs sjuk­ domsfria överlevnaden var 88 procent (95 % CI 81–95). Konklusionen av studien var att även om den observe­ rade treårs sjukdomsfria överlevnaden inte var så hög som förväntat, tyder resultaten på att neoadjuvant kemo­ radioterapi följt av lokal excision kan betraktas som ett organbevarande alternativ i noga selekterade patienter med T2N0 tumörer som vägrar, eller inte är kandidater för transabdomi­ nell resektion. Lavage vid perforerad divertikulit En session avhandlade de bästa publi­ kationerna under året och här hade glädjande nog den svensk-danska studien DILALA valts till en av årets bästa 4 . Kul! Samma gruppering som stått bakom DILALA (SSORG) har också utfört en hälsoekonomisk analys där man ser en tydlig fördel med laparoskopiskt lavage. En meta- analys från gruppen konkluderar att laparaskopiskt lavage är säkert, innebär inte fler komplikationer och man utsätter färre patienter för re-operationer. Dessa konklusioner innebär bland annat att västra Sverige anammat den tekniken och kommer att erbjuda patienter med perforerad divertikulit Hinchey grad III laparo­ skopiskt lavage. Möjligen finns det här förutsättningar för en nationell ansats med en prospektiv registrering? Best free papers De bidragen, varav två svenska, gicks igenom på detta symposium. En svensk studie från Västsverige från vårt svenska kolorektalregister såg på skillnader om patienterna blev opererade av allmänkirurger eller kirurger med kolorektal subspeciali­ sering. Studien var retrospektiv med genomgång av åren 2007–2010. 13365 patienter inkluderades, varav 2931 var akut kirurgi och 10434 elektiv kirurgi. Två tredjedelar av patienterna opererades av kolorektal­ kirurg. Både 30- och 90-dagars­ mortaliteten var lägre om patien­ ten opererades av kolorektalkirurg. Även femårsöverlevnaden var högre i samma grupp (opererad av kolo­ rektalkirurg). Konklusionen var att patienter med kolorektal cancer bör opereras av kolorektalkirurger. Resul­ tatet ska tolkas med försiktighet med tanke på selektionsbias. Resultaten av en brittisk prospek­ tiv randomiserad studie jämförde kirurgi vid rektalcancer efter neo­ adjuvant behandling där man jäm­ förde sex vs tolv veckor efter avslutat behandling. MR och PET gjordes i bägge grupperna fyra–sex veckor efter samt vid tio–tolv veckor. Man fann då en mer signifikant downstaging och EMVI regression i tolvveckors­ gruppen. Från Karolinska Sjukhuset, Solna, presenterades ett material från två olika tidsperioder (2003–2008 samt 2009–2013) gällande laterala recidiv efter rektalcancerkirurgi där man såg att andelen laterala recidiv ökade men att man med radikala re-resektioner kan uppnå kurativ kirurgi. Kirurgisk vid tarmsvikt Ian Anderson från England redo­ gjorde för behandlingsstrategier vid kirurgisk behandling av patienter med tarmsvikt: SNAPP ( Sepsis and skin care, Nutrition, Anatomy, Plan and Procedure ). Behandla sepsis, utmed tarmändarna (det kan bli högflödes stomier), begränsa tarm­ resektioner, förbered intestinal funk­ tion (gastrostomi, jejeunostomi), lägg stora drän och stäng buken om Mötesrapport Potentiella lokaler för nervskador vid bäckenkirurgi.