Svensk Kirurgi nr 2-17

101 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 2 • 2017 lingen. Rektumamputation, som är den operation som blir aktuell vid de lägst belägna tumörerna, är ofta för- knippad med läkningsproblem i det perineala såret. En del patienter upp- lever även kroniska perineala besvär efter operationen, men kunskapen om detta är bristfällig. Att rektalcan- cerbehandlingen är förenad med stor risk för påverkad livskvalitet förefaller uppenbart och det är ju också något som man som regel försöker väga in i behandlingsbeslutet för den enskilda patienten. Tre kliniska studier och en befolkningsundersökning I avhandlingen ingår fyra delarbe- ten, varav tre är publicerade och en är inskickad för publicering. Till- sammans täcker de en stor del av det kliniska förloppet vid rektalcancer, från det att patienten får diagnosen, genom behandlingen och ett par år in i efterförloppet. Delarbetena baseras på tre kliniska studier: en prospektiv multicenterstudie, en retrospektiv kohortstudie och en registerbaserad tvärsnittsstudie (Tabell 1). För att möjliggöra en detaljerad analys av livskvalitet och morbiditet och kunna värdera demografiska, psykosociala och hälsoekonomiska variablers betydelse utvecklades ett omfattande frågeformulär (se nedan). Kliniska data hämtades från svenska och danska kolorektalcancerregist- ret och från journaler. Vi har också genomfört en befolkningsundersök- ning för att ta fram referensvärden till de patientrapporterade utfallsmått som vi har använt. Livskvalitet Ett viktigt patientrapporterat utfalls- mått är livskvalitet. Medan (allmän) livskvalitet är ett vitt begrepp som omfattar många andra aspekter än hälsan så avser man med hälsorela- terad livskvalitet den del av livskva- liteten som har med hälsotillståndet att göra. Det finns många sätt att mäta livskvalitet och ett är att ställa en sammanfattande fråga där man ber patienten gradera sin livskvalitet på en skala. Vi har använt oss av två sådana sammanfattande frågor: en validerad och tidigare använd fråga om allmän livskvalitet samt VAS- skalan i EQ-5D som ger ett mått på patientens globala hälsotillstånd. Studiespecifika frågeformulär Inom ramen för avhandlingen utvecklade vi två olika frågeformu- lär, ett till APER-studien och ett till QoliRECT-studien. Utöver de två frågorna om allmän respektive häl- sorelaterad livskvalitet innehåller formulären en mängd andra frågor. En del har använts i tidigare studier av patienter med prostatacancer och gynekologisk cancer men många frågor har vi utvecklat själva för den aktuella patientgruppen. Dessutom inkluderades instrumenten SOC-29 (se nedan) samt EQ-5D. Som illustreras i Figur 1 så utgick vi ifrån djupintervjuer med patienter där innehållet bearbetades med kva- litativ metodik och låg till grund för utvecklingen av frågor. Sedan vidtog en omfattande klinisk validerings- process där också patienter deltog. Vi gjorde även en pilotstudie för att testa logistik för utskick av frågefor- mulär och svarsfrekvens och slutligen översattes det ena frågeformuläret till danska. Delarbete I Beskrivning av QoLiRECT-studien Delarbete I är en metodartikel som inte innehåller några resultat utan Delarbete Studienamn Studiedesign Patienter Utfallsmått Datakällor I–II QoLiRECT Prospektiv multicenter- studie 1248 patienter (1085 patienter analyserade i delarbete II) • Livskvalitet • Behandlingsorsakad morbiditet • Frågeformulär • Kvalitetsregister • Befolkningsundersökning III – Retrospektiv kohortstudie 156 patienter opererade med ändtarmsamputation på Östra Sjukhuset 2004–2009 • Perineala sårkompli- kationer • Onkologiska kort- tidsdata • Patientjournaler • Kvalitetsregister IV APER Registerbaserad tvärsnittsstudie Treårsöverlevare (n=545) i en nationell kohort opererad med rektumamputation 2007–2009 • Kroniska perineala besvär • Livskvalitet • Frågeformulär • Kvalitetsregister • Operationsberättelser Tabell 1. Material och metoder. Patientintervjuer Kvalitativ analys Utveckling av frågor Innehållsvalidering onkolog kirurg gynekolog anestesiolog specialist-ssk Ansiktsvalidering Pilotstudie Översättning Frågeformulär Figur 1. Utvecklingen av de två studiespecifika frågeformulären. Det var endast QoLiRECT- formuläret som översattes (till danska). Avhandlingsreferat