Svensk Kirurgi nr 2-17

102 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 2 • 2017 Avhandlingsreferat istället ger en beskrivning av Qoli- RECT-studien, utvecklingen av frå- geformuläret och bakgrunden till studien. QoLiRECT-studien är en pro- spektiv multicenterstudie som vi star- tade 2012 och som fortfarande pågår. Den omfattar 1248 patienter som inkluderades vid 16 olika sjukhus i Sverige och Danmark under en dryg treårsperiod. Syftet med studien är att studera livskvalitet och behandlings- orsakade besvär från det att cancern upptäcks och fem år framåt. Under studiens gång besvarar patienterna ett frågeformulär vid fyra tillfällen, det första innan behandling startar och sedan efter ett, två och fem år. Kli- niska data hämtas från kvalitetsregist- ren i Sverige och Danmark. Studien hade få exklusionskri- terier och i princip alla patienter var välkomna att gå med – oavsett tumörstadium. Det enda hindret var språkförbistring eller att man av någon anledning inte klarade av att besvara ett frågeformulär. Alla kontakter med patienterna som rör studien sköts av ett studie- sekretariat. Det är härifrån som frå- geformulären skickas ut och det är också hit de returneras – och inte till de enskilda behandlande sjukhusen. Det kan vara viktigt om man vill att patienterna skall svara ärligt på vissa typer av frågor. Det är naturligtvis angeläget att få en hög svarsfrekvens – och att upprätthålla den genom hela stu- dien. Ett sätt att åstadkomma detta är att ta upprepade kontakter med patienterna i samband med att frå- geformulären skickas ut. Vi kontak- tar patienterna per brev och telefon innan frågeformuläret skickas och följer sedan upp med ett tackkort och ytterligare en telefonpåminnelse vid behov. Den här metoden har gett en hög svarsfrekvens i andra studier och vi hoppas att den kommer göra det även här. Delarbete II Vad påverkar livskvaliteten Delarbete II är en analys av det första frågeformuläret i QoLiRECT-stu- dien, det som patienterna besvarar innan behandlingen startar. Intres- sant nog så finns det studier som antyder att livskvaliteten innan behandlingen startar kan ha betydelse både för komplikationsrisken och överlevnaden vid cancer. Vi studerade vilka faktorer som påverkar livskvali- teten i den här situationen och vi var speciellt intresserade av psykologiska faktorer. En del studier antyder näm- ligen att sådana faktorer har större betydelse för livskvaliteten än kliniska variabler. De två psykologiska faktorer som vi fokuserade på var påträngande tankar och känsla av sammanhang – KASAM. Påträngande tankar skiljer sig från vanliga tankar genom att vara ofrivilliga, återkommande och svåra att slå ifrån sig. Sådana tankar tros vara ett uttryck för en ofullständig bearbetning av ett trauma av något slag och är ett av diagnoskriterierna för post-traumatiskt stressyndrom. Påträngande tankar om cancer tycks vara vanligt hos cancerpatienter och har visat sig vara associerade med lägre livskvalitet i studier av patien- ter med prostatacancer 4 . Det finns studier som talar för att påträngande tankar går att påverka med relativt enkla interventioner. Begreppet Känsla av samman- hang (KASAM) myntades på 70-talet av sociologen Aaron Antonovsky 5 . KASAM kan beskrivas som en per- sonlighetsegenskap som grundläggs tidigt och som avspeglar i vilken grad man uppfattar livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Det kan till exempel påverka hur man hante- rar påfrestande situationer. KASAM mäts genom ett frågeformulär med 29 frågor som kallas SOC-29. Påträngande tankar visade sig vara vanliga – 83 procent av patien- terna upplevde sådana tankar om sin cancer. Livskvaliteten var lägre bland dem som upplevde påträngande tankar. I en analys där vi tog hänsyn till en lång rad socioekonomiska fak- torer som också kan tänkas påverka livskvaliteten (något som möjliggjor- des av vårt omfattande studiespecifika frågeformulär) så fann vi ett starkt och oberoende samband mellan påträngande tankar och livskvalitet (oddskvot 0,3; 95 % konfidensinter- vall 0,2–0,5). Känslan av sammanhang visade sig också ha betydelse för hur man upplevde sin livskvalitet. Patienter som hade en stark känsla av samman- hang upplevde en bättre livskvalitet och det gällde både den allmänna och den hälsorelaterade livskvaliteten. Slutligen spelade det också roll om man hade en cancer som var botbar eller inte. Patienter som planerades för kurativ behandling hade en häl- sorelaterad livskvalitet jämförbar med normalbefolkningen medan patien- ter där endast palliation var möjlig beskrev en tydligt sänkt livskvalitet. Delarbete III Extralevatorisk rektumamputation I en retrospektiv studie av 156 kon- sekutiva patienter med låg rektalcan- cer opererade på Sahlgrenska Uni- versitetssjukhuset/Östra 2004–2009 analyserades behandlingsresultatet efter införandet av extralevatorisk rektumamputation. Syftet med stu- dien var att jämföra den gamla och den nya tekniken dels avseende sår- komplikationer och dels avseende Missade eller exkluderade, n=2242 1085 patienter inkluderade i analysen 1248 patienter inkluderade i QoliRECT-studien 3490 patienter registrerade i SCRCR och DCCG av deltagande kliniker under studieperioden Exklusion av sjukhus pga låg inklusion, n=32 Besvarade ej enkäten, n=131 1216 patienter Figur 2. Patientflödet i QoLiRECT-studien. Genom att samla in registerdata även på de patienter som inte inkluderades i studien kunde den externa validiteten värderas. SCRCR = Svenska kolorektalcancerregistret. DCCG= Danska kolorektalcancerregistret.