Svensk Kirurgi nr 3-17

139 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 3 • 2017 inte längre. Utöver ovanstående gavs en genomgång av de olika antikoagu- lantia och trombocythämmande läke- medel som vi behöver känna till och även hantera effekterna utav. Vi får dock inte glömma att återinsätta ASA vid utskrivning hos patienter med kardiovaskulär sjukdom då nyttan med preparatet överstiger riskerna för reblödning. Endovaskulär behandling Martin Delle från Karolinska sjuk- huset vägledde deltagarna i de endo- vaskulära teknikerna för att diagnos- ticera och åtgärda ÖGI-blödning. Vi lärde oss att CT-angio ofta är en förutsättning för att kunna genom- föra en meningsfull endovaskulär behandling då den givna informa- tionen om anatomi och misstänkta blödningsställen vida överstiger den ”blinda” angiografin. Vikten av att komma så nära blödningskällan som möjligt och därmed minska vävnads- ischemin som uppstår vid en alltför proximal embolisering belystes. På grund av rikligt kollateralflöde i övre gastrointestinalkanalen behövs oftast både distal och proximal embolise- ring vid blödningskällan. Extra ton- vikt lades på att tidigt ta kontakt med interventionell radiolog för att kunna erbjuda endovaskulär behandling innan patienten blir koagulopatisk då de flesta emboliseringsmetoderna nyttjar patientens egen förmåga till koagulation. Endoskopisk behandling Efter en välbehövlig lunch tog Fredrik Swahn, Karolinska sjukhuset, vid med en trevlig och utomordentlig grafisk exposé av tillgänglig endosko- pisk behandling och personliga erfa- renheter där också deltagarna delade med sig av sina erfarenheter och dis- kuterade komplexa situationer. Bud- skapet att alltid behandla Forrest 1 till 2a blödningar (ibland även 2b) med minst två olika modaliteter bet sig fast. En snabb teknisk utveckling på området har uppenbarligen skett där både bättre vridbara clips med för- bättrad möjlighet till vävnadsadap- tation av frisk vävnad över ulkuset samt over the scope -clips och hemo- statiskt pulver avhandlades i rask takt. Vi tog också med oss att inte vänta med endoskopisk behandling hos patienter med högt PK-INR då nyttan med tidig behandling över- vinner riskerna. Kirurgisk behandling Magnus Sundbom från Akademiska sjukhuset knöt ihop dagen med en genomgång av de olika operativa ingrepp som står till buds vid akut ÖGI-blödning. För de hemodyna- miskt instabila patienterna där valet står mellan att ta patienten till opera- Mötesreferat tion eller till patologen är valet givet. Auditoriet fick rådet att söka assistans från en kollega med grått hår för att illustrera vikten av kirurgisk erfaren- het. Kirurgi bör även övervägas som sista utväg hos patienter med kon- stant sivande blödning som inte kan hejdas eller då patienten re-blöder trots upprepade endovaskulära och/ eller endoskopiska åtgärder. Tekniska diskussioner om duodenotomier, gastrotomier och olika sätt att kirur- giskt åtgärda blödningskällan (inte ulkussjukdomen) samt återförslut- ning avhandlades. Budskapet att verkligen bita sig fast i dåliga patien- ter som blöder sjönk med största san- nolikhet in i alla deltagare. Sammanfattningsvis var dagen fylld av välbehövlig bakgrund, genomgång av den behandlingsar- senal som står till buds, rikligt med handfasta tips för handläggning av patienter med akut ÖGI-blödning och trevliga diskussioner.  Endoskopisk bild av blödande duodenalulcus.