Svensk Kirurgi nr 4-17

179 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 4 • 2017 Stora Forskarpriset 2017 månader om inte adjuvant behand- ling planeras. I studien av patienter i Västra Götaland fann vi att medianti- den för ihopkoppling var närmare sex månader efter den första operationen. Studier har tidigare indikerat att det är möjligt att ta bort stomin tidigare med färre komplikationer och totalt kortare sjukhusvistelse 15 . Därifrån kom idén att initiera en studie för tidig nedläggning och 2011 startade studien EASY - EArly Closure of Tem- porary IleoStomY . Målet i studien är att utvärdera om tidig nedläggning av en avlastande stomi kan leda till färre komplikationer de första tolv månaderna. Patienter som opererats för ändtarmscancer randomiserades till tidig nedläggning (sex–åtta dagar) eller sen nedläggning (standard tolv veckor) efter primära operationen. Primärt utfall var komplikationer och vi fann en statistisk signifikant lägre komplikationsfrekvens vid tidig nedläggning (Figur 3) 16 . Livskvalitet mättes vid tre, sex och tolv månader. I en uppföljande studie kommer tarm- funktion mätt med LARS score 2 att utföras. Hälsoekonomisk utvärdering har påbörjats. Studien är ett samar- bete med professor Jacob Rosenberg, Herlevs Universitetssjukhus, Köpen- hamn, Danmark samt professor Ian Bissett, University of Auckland, Nya Zeeland. Jennifer Park är doktorand. Vi avser att implementera detta i vår kliniska vardag under hösten 2017, självklart med en prospektiv registrering så att vi kan utvärdera om de resultaten från de vetenskapliga studierna håller. För en del patienter kommer en permanent kolostomi att vara en nödvändig lösning efter kirurgi för tjock- och ändtarmscancer respektive analcancer. En vanlig komplikation (20–70 procent drabbas) till denna typ av stomi är parastomalt bråck, det vill säga en utbuktning i anslutning till stomin 17 (Figur 4). Storleken på hålet från början och hur hålet ska kon- strueras har föreslagits vara relaterade till risken för parastomalt bråck, men detta har inte studerats tillräckligt för att säkert kunna ge rekommendatio- ner om hur stomin ska konstrueras. Ett förebyggande nät har föreslagits lösa problemet 18,19 , men långtids- komplikationer och livskvalitet har Figur 4. Parastomalt bråck. ©Atlas of intestinal stomas. inte utvärderats. En annan grupp presenterade resultaten från den ran- domiserade studien Stoma-Mesh där patienter randomiserades till nät eller stomi utan nät, på årets kirurgvecka. Man fann inte någon skillnad i frek- vensen parastomalt bråck (Odensten et al). Inte heller har man i Västerås funnit att nät i klinisk praxis mins- kat risken för parastomalt bråck 20 . En HTA utförd 2013 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset rekommende- rade ytterligare studier. Därför star- tade vi studien Stoma-Const 2013. Hypotesen i denna randomiserade kontrollerade studie med tre armar är att val av kirurgisk teknik, det vill säga en cirkulär incision i fascian eller en kryssincision och ett nät i sublay position kan minska risken för paras- tomalt bråck jämfört med standard incisionen – en kryss incision. Primär målvariabel är frekvensen parasto- mala bråck. Uppföljningen på ett år inkluderar livskvalitetsmätningar och en hälsoekonomisk utvärdering. I studien deltar även Peter Kälebo, Radiologi, Sahlgrenska Universitets- sjukhuset/Östra, samt Jacob Rosen- berg, Herlevs Universitetssjukhus, Danmark. Adiela-Correa Marinez är doktorand i studien. Sociala mediers betydelse På ASCO 2017 presenterades en studie som visade ökad överlev- Figur 3. Andel patienter opererade för rektalcancer med loopileostomi och med en kompli- kation.