Svensk Kirurgi nr 4-17

207 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 4 • 2017 Den endogena smittan Det går att förstå resultatet av SKLs punktprevalensmätningar alldeles utmärkt i en modell som ser ”patien- ten, sjukdomen och behandlingen” som det system i vilket VRI uppstår. Det behövs bara en kunskap till, nämligen att de flesta VRI är endo- gena infektioner vilket betyder att smittämnet är patientens eget; bakte- rier som redan bor hos patienten men har kommit på fel plats av behand- lingen. Vid sidan om vinterkräksjukan och några andra virussjukdomar som föregås av en tydlig smittspridning så är bakteriellt orsakad VRI en annan mekanism i modern sjukvård. Tiden är förbi när invasiva streptokocker härjade i sjukbehandlingen. Den tanken ändras egentligen inte av den epidemi av antibiotikaresistens som nu sveper över världen. Resistenta bakterier är vanligen inte giftigare eller mer invasiva, bara svårare att behandla när de infekterar. Det smutsiga sjukhuset Sjukhuset är fortfarande en lokal med hög koncentration av smitt- ämnen på grund av ansamlingen av sjuka människor. En tredjedel av alla patienterna på svenska sjukhus behandlas med antibiotika för sin sjukdom. I den miljön koloniseras patienterna med nya bakterier där många är resistenta mot antibiotika. Det är farligt att få in resistenta bak- terier på sjukhusen. Det är därför de hygieniska principerna och meto- derna måste skötas fullständigt och noggrant. Kanske skulle samma hygieniska regler användas på sjuk- husen som gäller för livsmedelsin- dustrin men det skulle bryta allt om medmänsklighet och anhörigas del- tagande i patientens lidande. Det är inte rimligt. Det nationella testet SKL är en politisk organisation, som inte kan antas veta mer om vårdrela- terade infektioner än lekmän, men de medicinska rådgivarna avrådde inte organisationen från tron att sjuk- husklädsel och hygienregler tar bort VRI. Följden blev ett nationellt pro- gram om hygien som skulle halvera Kirurgisk reflektion Figur 1. Antalet riskbehandlingar per patient och utfallet av VRI i SKLs nationella punkt- prevalensmätningar. Data från mätningen VT 2014. Figur 2. Användningen av riskbehandlingar var konstant i SKLs nationella punktprevalens- mätningar. Data från mätningen VT 2014 och tidigare. frekvensen VRI på två år räknat från 2008. Det hände inte och frekvensen ligger stabilt på nio procent till idag. Det är helt begripligt om patienterna, diagnoserna och behandlingarna är oförändrade, som de är, men blir obegripligt om klädseln följts allt bättre och hygienreglerna observerats allt bättre, som det blev (Fig 2). Över åren med det programmet har en stor mängd nationella data samlats. I den saken finns ett unikt värde av programmet. Utan dessa data skulle många fortfarande tro att det är per- sonalens slarv med klädsel och hygien som orsakar de vårdrelaterade infek- tionerna. SKLs program kunde också enkelt ha registrerat om patienten var akut intagen samt gett ett mått på patientens kroniska hälsa och anteck- nat patientens diagnos. Då hade det funnits direkta resultat om dessa sakers betydelse för VRI men SKL hade en annan modell som förkla- ring. Den modellen avvisades och det är i sig ett gott resultat. Evidens för att undvika infektion Hösten 2016 publicerade WHO den största granskningen som gjorts av evidensläget för att förebygga de postoperativa infektionerna. Upp- draget genomfördes av en internatio- nell grupp experter. Resultaten åter- publiceras nu i JAMA Surgery som CDC guideline och kommer efter hand införas i nationella råd i många länder. Tabellen anger de viktigaste