Svensk Kirurgi nr 4-17

219 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 4 • 2017 Kirurgia minor fall med malign potential med tvek- sam radikalitet. Vid uppföljning efter sex månader kunde dock inget reci- div identifieras. Komplikationerna bestod av ett fall av sårruptur, fyra av ytlig blödning och två fall av ytlig infektion. Inget fall krävde någon re- intervention. Under veckor med kirurgstöd remitterades totalt tre patienter till handläggning på kirurgisk eller der- matologisk klinik, och ytterligare två till ortoped (ganglion). Under veckor utan kirurgstöd uppgick anta- let remisser till 14. Ett fall (Kaposis sarcom) remitterades till region- vård, men ingen ytterligare kirurgisk behandling ansågs nödvändig. Diskussion I denna studie kunde konstateras att det finns ett behov av tillgång till bedömning, och i förekommande fall, åtgärd av hudförändringar. En obokad ”prickmottagning” på vårdcentral är en enkel och sannolikt kostnadseffek- tiv väg att tillfredsställa detta behov och samtidigt minska trycket på spe- cialiserade mottagningar vad gäller remisser. De flesta hudförändringar patienterna söker för är redan vid en snabb undersökning uppenbart ofar- liga och skulle egentligen inte behöva tas bort. I vår studie har vi valt att, utöver misstänkta förändringar, dock även avlägsna sådana som på grund av sitt läge (under bh-band, i byx- linning etc.) besvärar – och sådana där patienten, trots information om tillståndets ofarlighet, ändå önskat få förändringen borttagen. Vi har inte tvekat att operera bort förändringar på i stort sett alla hudlokalisationer, även i ansiktet. Några vanprydande ärrbildningar har hittills inte note- rats. Likaså har inte någon allvarlig brist vad gäller kirurgisk och onkolo- gisk säkerhet noterats. Under veckor med kirurgstöd har alla bedömningar och operationer skett i samråd mellan kirurg och en kollega under utbild- ning till, eller färdigutbildad, allmän- läkare. Under veckor utan kirurgstöd har, inte oväntat, en ökad frekvens av specialistremisser skrivits. Inga andra skillnader i resultat har annars noterats mellan specialist i kirurgi och särskilt utbildad läkare inom allmänmedicin. Materialåtgången för verksamhe- ten har varit måttlig – lokalbedöv- ning, ett suturset, engångsduk, kniv, suturmaterial – liksom personalbeho- vet (en undersköterska per pass). För vårdcentralen har verksamheten inne- burit en ökad listning av patienter till vårdcentralen. Det har inte gått att få fram om kirurg- och hudklinikerna på orten noterat några – av oss bedömda men ej remitterade – inkommande patienter från vårt närområde med maligna hudförändringar under den tid studien pågått. Slutsatser Kirurgstödd obokad ”prickmottag- ning” på vårdcentral verkar vara en framkomlig väg att smidigt komma i kontakt med patienter som önskar få De flesta hudförändringar som patienter söker för är uppenbart godartade, men det kan ändå vara motiverat med excision om de sitter illa till. olika hudförändringar bedömda och eventuellt borttagna. Förutom den uppenbara servicen till patienterna kan verksamheten förhoppnings- vis resultera i tidigare upptäckt och behandling av maligna hudtumörer, färre onödiga remisser och för vård- centralen av allt att döma ökad good will och i vissa fall ekonomiska förde- lar. Kirurgstödd ”prickmottagning”, i samarbete mellan vårdcentral och kirurgisk klinik borde, utan större administrativa eller andra problem, vara möjligt att införa på många fler vårdcentraler. Referenser Leiter U, Eigentler T, Garbe C. Epidemiology of scin cancer. Adv Exp Med Biol. 2014; 810: 120-40. Stang A, Jöckel KH. Does scin cancer screen- ing save lives? A detailed analysis of mortality time trends in Schleswig-Holstein and Ger- many. Cancer 2016 Feb 1; 122(3): 432-7. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden Studien är utförd vid Boda vårdcen- tral, Borås, utan något ekonomiskt eller annat bidrag från vare sig vård- centralen, FoU-enheten i Borås eller annan aktör. 