Svensk Kirurgi nr 4-17

220 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 4 • 2017 Profylaktiskt nät mot parastomalt bråck har ingen effekt, en randomiserad kontrollerad studie Christoffer Odensten , Jörgen Rutegård, Michael Dahlberg, Ulf Gunnarson, Karin Strigård och Pia Näsvall, Umeå Universiotet och Region Norrbotten STOMAMESH är en randomiserad multicenterstudie där 231 patienter som planerades för permanent kolostomi inkluderades under en 10-årsperiod. Man fann ingen signifikant skillnad efter ett år avseende parastomala bråck mellan patienter som opererats med (n=113) respektive utan (n=118) profylaktiskt lättviktsnät. Mot bakgrund av att ett flertal studier inklusive en metaanalys visat på en minskad bråck- frekvens vid användning av nät följdes presentationen av frågor kring studiens generaliserbarhet (stort bortfall) och sensitiviteten i bråckdiagnostiken (vanlig DT utan krystning användes). Behandling av perforerad divertikulit med laparoskopisk lavage versus Hartmann’s operation. 24 månaders utfall i DILALA AndersThornell, Andreas Kohl, David Bock,Thue Bisgaard ,Jacob Gehrman, Eva Angenete, Eva Haglind, Jacob Rosenberg – Kirurgi, Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Herlev hospital, Hvidovre hospital Detta arbete presenterar 24-månadersdata från multicenterstudien DILALA, där patienter med per- forerad divertikulit Hinchey grad III randomiserades till laparoskopiskt lavage (n=43), respektive Hart- mann (n=40). Laparoskopiskt lavage medförde en lägre risk för ytterligare kirurgiska ingrepp (RR 0,49; 95%CI 0,30-0,81) jämfört med Hartman, utan någon påvisbar ökning av mortalitet eller morbiditet. I den efterföljande diskussionen invändes att det faktum att Hartmanns operation till sin natur är en tvåstegsoperation innebär att risken för ytterligare operation i den gruppen är fördubblad redan från början. Mot detta anfördes att det ur patientens synvinkel sannolikt kan kvitta om ytterligare operatio- ner utöver indexoperationen är på förhand planerade eller ej och att studien delvis vill belysa just detta. Ingen skillnad i lymfkörtelstatus eller arteriell kärllängd mellan central och perifer ligatur av a mesenterica inferior vid resektion av rektalcancer CatarinaTiselius, Csaba Kindler, Andreas Rosenblad och Kennet Smedh, Kirurgkliniken, Patologkliniken, Centrum för Klinisk forskning och Västerås Detta är en prospektiv populationsbaserad studie där man undersökt lymfkörtelmetastasernas loka- lisation samt ligaturhöjdens betydelse för antalet recesserade körtlar hos patienter med rektalcancer. Intressant nog återfanns inga positiva körtlar i området kring den proximala ligaturen hos någon enda av de 151 konsekutivt opererade patienterna. Däremot var en tredjedel av lymfkörtelmetastaserna belägna i sigmoideummesot. Slutsatsen blev att ligaturhöjden saknar betydelse för lymfkörtelstatus, så länge inte arteria rectalis superior delas alltför perifert – då finns risk att lymfkörlar i sigmoideummesot kvarlämnas. Ett intressant fynd som föranledde diskussion efter föredraget var att medellängden på kärlet bara skiljde 0,4 cmmellan hög och låg ligatur, något som författarna förklarade med att samtliga ligaturer i praktiken placerats centralt – alldeles ovan eller alldeles nedanför sinistran. Vid kolorektalföreningens årsmöte senare under eftermiddagen utsågs STOMAMESH abstrakt till Kirurgveckans bästa. Kolorektal – tre bästa abstrakt Sammanfattat av Dan Asplund, Göteborg