Svensk Kirurgi nr 6-17

292 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 6 • 2017 Översiktsartikel D ivertikulos är ett förvär­ vat tillstånd som är mycket vanligt i befolkningen. Pre­ valensen stiger från omkring fem procent i 35-års åldern till minst 60 procent hos 80-åringar 1 . Livstids­ risken att utveckla divertikulit anges ofta till 10–25 procent och inciden­ sen för sjukhusvård för divertiku­ lit är omkring 70/100000/år 2 . De akuta komplicerade divertikuliterna är ovanligare med en incidens på 9/100000/år, varav 3,5/100000/år utgörs av perforerad divertikulit 3,4 . Konsekvenserna för samhället är höga och för patienten innebär åkomman avsevärd morbiditet och viss mortali­ tet. I Italien har kostnaden för vården vid akut divertikulit beräknats till 63,5 miljoner Euro/år 5 . Allvarlighetsgraden vid perfo­ rerad divertikulit är proportionell mot kontaminationen i bukhålan och klassificeras vanligtvis enligt Hinchey´s klassifikation 6 : 1. mesokolisk/parakolisk abscess 2. fjärr/bäckenabscess 3. generell purulent peritonit 4. fekal peritonit. För att ställa diagnos och klassificera akut divertikulit görs i dag CT-buk rutinmässigt på dessa patienter. CT har en hög specificitet och sensitivitet för akut divertikulit, men likväl kan alternativa diagnoser missas. Mindre abscesser (mindre än tre centimeter) somär svårdränerade, behandlas oftast med antibiotika. Större abscesser drä­ neras med UL/CT ledd punktion och antibiotika 7-10 . Att skilja mellan Hinchey 3 och 4 genom radiologi går inte, utan klassificeringen görs vid operation. Beslutet att operera patienten är naturligtvis baserat på patientens status och ibland i kom­ bination med radiologiska fynd, men förekomsten av generell peritonit och en bild av perforerad divertikulit med fri gas och vätska på CT-buk, det vill säga Hinchey 3–4, är vanlig vid de fall som behöver opereras. Operationsmetoder För mer än 120 år sedan rekommen­ derades akut operation vid tecken på perforerad divertikulit, men den optimala kirurgiska handläggningen för varje enskild patient har ännu inte klarlagts. År 1903 redovisade Mikulicz en metod som innebar seg­ mentell resektion och dubbelpipig stomi, det så kallade två-seansförfa­ randet 11 . Eftersom det ofta är svårt att genomföra i kraftigt inflamme­ Laparoskopiskt lavage eller Hartmanns operation vid perforerad divertikulit? Hur ska jag tolka resultaten? Som kliniker kan det vara förvirrande när randomiserade studier, designade för att besvara samma fråga, kommer till olika slutsatser. Det blir inte lättare när även metaanalyser kan ge motsägelsefulla rekom- mendationer. Huruvida laparoskopiskt lavage är en bra väg att gå vid operation av perforerad divertikulit eller ej är en fråga där litteraturen inte är entydig och efter genom- gång av tillgänglig evidens avslutas denna översikt med en rekommendation. EVA ANGENETE Göteborg eva.angenete@vgregion.se JOAKIM FOLKESSON Uppsala joakim.folkesson@akademiska.se