Svensk Kirurgi nr 6-17

332 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 6 • 2017 Referat Kirurgveckan skapat tången som bär hans namn) och båda blev stora nydanare inom Neurokirurgin. Lars Leksell utvecklade den stereo­ taktiska neurokirurgin och genom­ förde den första operationen i Lund 1949 med sin stereotaktiska ram för punktion av en cranio-pharyngeom­ cysta. Det var också i Lund som Leksell koncipierade och utvecklade strålkniven som bygger på att patien­ tens huvud fixeras med en stereotak­ tisk ram varefter 200 strålar från den radioaktiva isotopen kobolt 60 riktas mot behandlingsområdet. På grund av Leksells arbete med gammakni­ ven lämnade han för en period Lund varför det 1949 inrättades en andra neurokirurgisk klinik, NK B, med Nils Lundberg som överläkare. Första publikationen om strål­ knivskirurgi kom 1949 i tidskriften Acta Chirurgica Scandinavica under titeln The stereotaxic method and radiosurgery of the brain . Tillsammans med Börje Larsson, professor i strål­ ningsbiologi i Uppsala, presenterade han den första prototypen av strål­ kniven, Leksell Gamma Knife, 1968. I dag finns Leksells Gamma Knife vid flera hundra sjukhus runt jorden. Leksell skapade också ultraljud­ tekniken för hjärndiagnostik. Den första kliniska ekoencephalografin någonsin gjordes av Leksell i Lund den 16 december 1953! Lars Leksell utnämndes till professor vid Lunds Universitet 1958. Han lämnade Lund 1960 för att efterträda Olivecrona som professor vid KI och chef för neurokirurgen vid Serafimerlasaret­ tet. Leksell efterträddes på Lundapro­ fessuren av Nils Lundberg. Som chef för neurokirurgen A efterträddes Lek­ sell av Stig Jeppsson. Nils Lundberg disputerade 1960 på en avhandling om det intrakraniella trycket (ICP). Han installerades som professor vid Lunds Universitet 1962. Nils Lund­ bergs forskning över kontinuerlig ICP registrering och patofysiologiska för­ lopp i hjärnan väckte med tiden stor internationell uppmärksamhet. Det andra internationella symposiet om intrakraniellt tryck förlades till Lund 1974 som en hyllning till Nils Lund­ bergs pionjärinsatser för intensivvår­ den. Nils Lundberg genomförde på 60-talet operationer med patienten i hypotermi. Med atraumatisk opera­ tionsteknik kröntes hans kirurgiska verksamhet med lysande resultat vid en lång serie ingrepp mot acusticus­ neurinom (vestibularisschwannom). Nils Lundberg, som pensio­ nerades 1974, insåg betydelsen av experimentell forskning om hjär­ nans ämnesomsättning och blodflöde och initierade i mitten av 60 talet ett hjärnforskningslaboratorium vid institutionen för neurokirurgi, av någon anledning kallat Forskning 4. Bo K. Siesjö hade en bakgrund inom fysiologin och erbjöds att vid NK B ta ansvar för detta laborato­ rium. Bo Siesjö fick en rådsprofes­ sur 1974. Mer än 40 avhandlingar utgick från laboratoriet, sedermera kallat Laboratoriet för experimentell hjärnforskning. Många av neuro­ kirurgins senare ledare fick sin veten­ skapliga skolning här. Till exempel Lars Granholm, sedermera professor vid KI 75–88, Urban Pontén, profes­ sor Uppsala 82–89, Erik Kågström, chef vid Södersjukhuset på 80-talet, Leif G. Salford, professor i Göteborg 94–96 och Lund 1996–2011. Stockholm Södersjukhuset Stockholm fick en egen Neurokirurgisk klinik 1947, men redan 1942 hade Olof Sjökvist blivit konsulterande läkare för neuro­ kirurgiska sjukdomar vid Sankt Eriks sjukhus. År 1943 flyttade den verk­ samheten till Södersjukhuset och blev egen klinik 1947. Olof Sjöqvist hade varit underläkare vid Serafimerlasaret­ tets neurokirurgiska avdelning 1933– 38 och blev docent i neurokirurgi vid KI 1938. Han var extra överläkare vid provisorisk neurokirurgisk avdelning för finska krigsskador 1940. Han gick bort 1954 vid 53 års ålder. Göteborg År 1953 startade Gösta Norlén neuro­ kirurgiska kliniken vid Sahlgrenska sjukhuset och han var professor vid Göteborgs Universitet 1961–73. Redan 1944 hade han utfört de första lobotomierna i Sverige under sin tid på Serafimerlasarettet. Norlén var en briljant kirurg och utvecklade särskilt den vaskulära neurokirurgin. Han blev en av världens främsta auktoriteter på detta fält. Han var en stark ledare och är den hittills ende svensk som varit ordförande för WFNS ( World Federation of Neurosurgical Societies ), 1973. Norlén var en nästan professio­ nell pianist som gärna underhöll sina gäster vid flygeln. Han efterträddes på professuren av Sten Lindgren som efterträddes av Jan Löfgren 1987–92. Uppsala Einar Bohm som utbildades av pro­ fessor Olivecrona i Stockholm till­ trädde den nyinrättade professuren i Uppsala den 1 juli 1962 för att bygga upp en neurokirurgisk klinik inom Akademiska sjukhuset. Den första patienten opererades den 16 januari 1963 och under professor Bohms ledning utvecklades sedan verksam­ heten till att bli en internationellt välrenommerad klinik. Tillsammans Nils Lundberg från tidigt 70-tal.