Svensk Kirurgi nr 2-18

65 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 2 • 2018 Debatt etiskt förhållningssätt. I oktober 2017 hjälteförklaras i en artikel, helt okritiskt, en svensk AT-läkare som utför akutkirurgi i Syrien 4 . Många väsentliga fakta förbises i artikeln; han är inte legitimerad, han har ingen organisation bakom ryggen, han har bristfällig utrustning och outbildad personal, men gör diverse akutki- rurgiska ingrepp, trots att ett ameri- kanskt traumateam fanns i närheten. När flera kirurger tar kontakt med Läkartidningens redaktion och ifrågasätter varför något som detta publiceras, och vilken bild man egentligen vill förmedla meddelar chefredaktören att detta "har ett stort nyhetsvärde" och "behöver berättas". Han öppnar inte för diskussion i frågan och är oförstående inför kritik av artikeln. Tvärtom uttrycker han på ledarplats sin beundran över denna oetiska insats. Läkartidningen må ha tappat sin etiska kompass, men det är akut­ kirurgins år, 2018. Det är hög tid att vi kirurger ”varumärkesskyddar” vårt värv. Brist på sjukvård är riskabelt, men en okunnig och omdömeslös läkare kan vara farligare. Detta behöver vi kunna diskutera och Läkartidningen borde vara rätt forum.  Referenser 1. https://www.slf.se/Lon--arbetsliv/Etikoch- ansvar/Etik/Lakarforbundets-etiska-regler/ 2. http://www.who.int/csr/resources/publica- tions/ebola/foreign-medical-teams/en/ 3. https://www.wma.net/policies-post/wma- international-code-of-medical-ethics/ 4. http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyhe- ter/2017/10/Han-tog-paus-i-AT-for-att- arbeta-vid-fronten-mot-IS/ J ag har inget att invända mot att Hella Hultin och Andreas Wladis lyfter frågan om vad en läkare får göra i en krigssituation. Tvärtom är det en väldigt viktig principiell fråga och det är bra att den avhandlas av de båda författarna. Då de båda är missnöjda med Läkartidningen vill jag dock göra några klarlägganden. Det första är att läkaren i vårt repor- tage inte alls hjälteförklaras. Det fram- går tydligt av reportaget att hela situa- tionen som beskrivs, kan diskuteras. Det andra är att kritiska åsikter självfallet är välkomna i Läkartid- ningen. Detta visas på Läkartid- ningen.se där flera läkare skriver kritiskt om reportaget och om min artikel. En av dessa är Hella Hultin. Replik från Läkartidningen Pär Gunnarsson, chefredaktör Jag vill också påpeka att jag inte uttryckt min beundran över en ”oetisk insats”. Den som läser vad jag skrev ser att jag rent principiellt uttryckte beröm för människor som är villiga att göra något för andra – vilket felaktigt nu tolkas som att jag berömde läkaren i fråga som indi- vid.  Replik från Läkarförbundet Heidi Stensmyren, förbundsordförande D et är en angelägen fråga som Andreas Wladis och Hella Hultin tar upp. I katastrof- eller konfliktsituationer är sjukvårds- insatser oerhört viktiga. Men de är ofta svåra att genomföra och kräver specifik kompetens och erfarenhet. Förhållandena gör ofta att det är ytterst komplicerat och kräver mycket resurser att tillhandahålla kvalificerad hjälp. Särskild kompetens är inte bara nödvändig för genomförandet av insatser. Risken att göra skada under volatila och krävande förhållandena är avsevärd och följderna kan bli att tillstånd förvärras. Kraven för att kunna ge kvalificerad hjälp är således höga. I nyhetsflödet nås vi tyvärr ofta av rapporter om olika katastrofer runt om i världen. Det kan handla om plötsliga naturkatastrofer, sjukdoms- utbrott eller mer eller mindre lång- variga krigssituationer. Gemensamt för rapporterna är ofta att många människor utsätts för mycket svåra livs- och hälsoförhållanden, ofta i kombination med en skriande brist på tillgång till hälso- och sjukvård – såväl personal som läkemedel och utrustning. Behovet av hjälp är stort och det appellerar till att ge hjälp. Det är mycket positivt att individer är vil-