Svensk Kirurgi nr 2-18

64 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 2 • 2018 HELLA HULTIN Uppsala hella.hultin@surgsci.uu.se ANDREAS WLADIS Genève awladis@gmail.com Akutkirurgi skall inte utföras av vem som helst Debatt L äkaryrket är strikt reglerat i de flesta länder, med lång utbild- ning och höga krav på kompe- tens. Det är lätt att förstå varför – fel- behandling kan leda till katastrofala och oöverblickbara konsekvenser för den drabbade. Beroendesituation Patienten är i en oerhörd beroende- situation. Förtroendet för läkaren är oftast så stort att patienten utan vidare lämnar ut sig till åtgärder och ingrepp som han eller hon själv inte har kunskap om. Att detta överhu- vudtaget är möjligt beror på decen- nier av vetenskap och forskning samt det utförliga regelverk som omgärdar yrkesrollen. Sveriges läkarförbund skriver i de etiska regler som gäller alla medlem- mar följande: ”Läkaren ska inte utan undersökning eller annan tillräcklig kunskap om patienten ge råd eller behandling.” 1 Regelverk vid katastrof I en katastrof- eller konfliktsituation där viktiga samhällsfunktioner har havererat blir det mer komplicerat att bedriva sjukvård; materiel kan saknas och utrustning kan fallera. Det kan vara brist på rent vatten och elektri- citet. Då blir kirurgens kunskap och omdöme ännu viktigare. De nöd- ställda är mer utlämnade än någonsin och läkarens etiska förhållningssätt ställs på sin spets. Även i sådana situationer finns ett regelverk för hur vård ska bedrivas 2 . De etiska riktlinjerna för sjukvård är universella och utan undantag 3 . Rätt hjälp på rätt plats Men måste det inte ändå vara bättre med en läkare på plats, även om ved- erbörande har dåligt med utrustning eller kanske inte ens är färdigutbil- dad? Svaret på frågan är nej. I en katastrofsituation kan det finnas stort behov av "första hjälpen", och självklart är det en fördel om så många som möjligt i samhället har kunskaper om detta. Men det hand- lar inte om "första hjälpen" – med en läkare på plats förväntas något annat. Man kan föreställa sig ett scenario där en deltagare i ett svenskt jaktlag blir vådaskjuten mitt i skogen. En läkarutbildad jägare som med jakt- kniv öppnar buken på sin skottska- dade vän ute i terrängen skulle san- nolikt förlora sin legitimation och under alla omständigheter mötas av professionens unisona fördömande. Det är likadant i Syrien! Behovet av kvalificerad vård och säkra ingrepp är inte mindre för att skadan skett i krig. Det är varken hjältemodigt eller berömvärt att utföra ingrepp man inte behärskar på utsatta människor under bristfälliga förhållanden. Annan etik? Läkartidningen, Svenska Läkarför- bundets egen tidskrift, förefaller dock ha en annan syn, ett annat I förra numret av Svensk Kirurgi skrev Andreas Wladis, chefskirurg vid Internationella Rödakors- kommittén (ICRC) och Hella Hultin, kirurg och överläkare i Uppsala, om Akutkirurgi som en del av humanitärt arbete. De nämnde i artikeln risken med okvalificerade kirurger i krigsdrabbade områden. Här skriver de vidare om just detta och riktar också kritik mot en tidigare artikel i Läkartidningen.