Svensk Kirurgi nr 2-18

70 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 2 • 2018 # metoo och #utantystnadsplikt har initierat en diskussion om kvinnliga kirurgers upplevelse av sin arbetssituation. Diskussionen har givetvis funnits redan tidigare 1 , men förs nu i större fora och fram- för allt inom sociala media (SoMe). Sverige har en relativt stor andel kvinnliga kirurger och yrket håller på att feminiseras i en större utsträck- ning. År 2016 var andelen kvinnliga specialister inom kirurgi 21 procent (420 av 1968 kirurger) 2 . Detta utma- nar den traditionella bilden av hur en kirurg ska vara och se ut. Livspusslet som kirurg Att skapa en rimlig balans mellan arbetet och livet utanför jobbet är en utmaning. Kvinnor tar fortfarande i större utsträckning ut föräldrapen- ning och VAB 3 . Vägen till att detta skulle bli en 50/50 fördelning känns med denna utvecklingstakt avlägsen även om föräldrapenningen delas mest jämlikt bland akademikerpar 3 . Internationellt har det visats att kvinnliga kirurger med akademisk profil ofta helt väljer bort familj som en konsekvens av detta. I en studie från USA uppger till exem- pel 42,6 procent av kvinnliga och 5,6 procent av manliga seniora ST- läkare i kirurgi att familjebildandet kommer att minska chansen till att lyckas med en kirurgisk kar- riär 4 . Barnomsorgen i de nordiska länderna är välutbyggd och kan inte jämföras med situationen i länder som USA, men utma- ningar finns fortfarande att få livspusslet att fungera för läkare inom jourtunga specialiteter. Ikonisk bild Även internationellt har kvinn- liga kirurger under sista året fått stå i strålkastarljuset inom ramen för SoMe-fenomen och flera undersökningar. Hash- taggen #I look like a surgeon spred sig som en löpeld inom sociala medier och aktiverade kvinn- liga kirurger globalt. En lång rad av kvinnliga kollegor drev fenomenet och gjorde sina egna versioner av den Women in surgery – om kvinnliga kirurgers situation i världen Mycket har förändrats av det senaste årets mediala rörelser för kvinnor, så även för kvinnliga kirurger. Mycket behöver fortfarande förändras. Sveriges första kvinnliga professor i kirurgi tillsattes så sent som 2013. Här skriver professor Malin Sund om den internationella situationen för kvinnliga kirurger och pågående globala engagemang. Konstnären Malika Favre skapade sitt omslag för The New Yorker före #metoo. MALIN SUND Umeå malin.sund@umu.se Rapport