Svensk Kirurgi nr 2-18

62 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 2 • 2018 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 2 • 2018 62 Kolumnen - Akutkirurgi När kirurgen Ambroise Paré på 1500-talet skrev ”att kirurgens plikt var av fem ting; att avlägsna det som var överflödigt, att återföra det som förskjutits, att särskilja det som vuxit samman, att förena det som särskilts och att avhjälpa naturens defekter” visste han nog inte hur nära sanningen han de facto var. Dock var det säkert svårt för honom att föreställa sig på vilka avancerade sätt denna kirurgi en dag skulle göras, hur många olika specialister den skulle kräva och hur mycket som också skulle kunna behandlas utan kirurgi. M ycket har verkligen förändrats sedan dess och under bara de över 30 år som jag själv arbetat med kirurgi. Jag har sett den typiske gamle allmänkirurgen, som försökte vara bra på alla typer av mjukdelsingrepp och frakturkirurgi, till den nu super- specialiserade kirurgen. En kirurg som säkerligen gör just sina ingrepp bättre med hjälp av avancerade tekni- ker och samarbeten. Högspecialiserat handarbete Oavsett hur smal eller bred kirurgiskt man än är idag så har nog de flesta av oss många gånger, förr som nu, oroat oss över att inte få tillräcklig mycket operationsträning. För det är ändå handarbetet som särpräglar just kirurgin, ordet kirurgi härstammar som alla vet från grekiskan cheiros (hand) och ergon (arbete) men naturligtvis måste detta kopplas till en stor portion kunskap och sunt förnuft. Detta gäller inte minst de akuta kirurgiska åtgärderna som fortfarande dominerar verksamheten på många av våra akutsjukhus. Akut- och traumakirurgin i Sverige Svensk Kirurgisk Förenings styrelsebeslut att temat för 2018 skulle bli akutkirurgi känns därför väldigt rätt i tiden, inte minst som det berör både akutkirurgin och traumaomhändertagandet på de 37 akutkirurgiska/ trauma sjukhusen som idag finns förutom de åtta uni- versitetssjukhusen som också har verksamhet dygnet runt. Totalt finns idag över 50 akutmottagningar varav flera har begränsad tillgänglighet dag/kvällstid, enligt en efterforskning som akutkirurgiska föreningen gjort. För- utsättningarna och behoven av att hålla alla dessa fung- erande och med bra kvalitet är naturligtvis vitt skilda. Utbildning och volymer Det stora akutsjukhuset i Danderyd (DS) vars kirurgiska aktivitet väl beskrevs av Johanna Albert i Svensk Kirurgi nr 6, 2017 har exempelvis enligt Jacob Freedman cirka 2200 jouringrepp per år. Av dessa är ungefär 1400 buko- perationer dominerat av appendiciter och gallor men därutöver är cirka 400 av annan art såsom ileus, perfo- rationer, inre hernieringar etc. Det antalet operationer tycks kanske vara tillräckligt men när de slås ut på alla kirurger som också behövs för undervisning, avdelnings- arbete och jourverksamhet blir det ändå inte så många större ingrepp per år. Ett hot som ligger över verksam- heten där liksom på andra ställen är utlokaliseringen av den elektiva gall- och bråckkirurgin. På de flesta andra ställen är säkerligen akutoperatio- nerna avsevärt lägre i antal men den akutkirurgiska verk- Framtidens trauma- och akut- kirurgi, hur behåller och skapar vi nödvändig kompetens? LOUIS RIDDEZ Stockholm louis.riddez@sll.se