Svensk Kirurgi 4-18

194 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 4 • 2018 behöver på sikt genomgå nya ingrepp för sin aortasjukdom. Idag följs samt­ liga patienter som genomgår EVAR med regelbundna kontroller av aorta för att upptäcka eventuella sena kom­ plikationer i tid. Denna uppföljning är kostsam, förenad med risker, och i de flesta fall, där inget problem upp­ står, onödig för patienten. Det finns idag ingen konsensus kring vilken uppföljning som är den mest opti­ mala eller vilka patienter som har mest nytta av ett rigoröst uppfölj­ ningsprogram. Inom ramen för ett samarbetsprojekt med universitets­ sjukhuset i Rotterdam, Uppsala och Gävle studeras möjlighet att identi­ fiera prediktorer för sen komplika­ tion efter EVAR. På så sätt kan upp­ följningen skräddarsys för patienten baserad på kliniska och anatomiska faktorer. Trauma Trauma är den vanligaste dödsorsa­ ken bland unga i Sverige. Traumato­ logi och akutkirurgi är expanderande fält i Sverige där skadepanoramat har förändrats över tid med ökad andel penetrerande skador. Omhän­ dertagandet av traumapatienter är resurskrävande, inte minst i det akuta skedet. Optimering av resursanvänd­ ning kan uppnås genom triage. Rikt­ linjer för triagering av multitrauma­ patienter är etablerade av American College of Surgeons Committee on Trauma (ACSCoT) . Tillförlitligheten för triagesystem är samtidigt bero­ ende av traumapanoramat, som skil­ jer sig markant mellan Sverige och t ex USA. I Sverige har nyligen en revi­ sion av traumalarmskriterier genom­ förts, med målsättningen att förbättra resursanvändning vid trauma samt att tidigt identifiera svårt skadade patienter och hänvisa dem till rätt vårdnivå. Tack vare tillgången till pålitliga registerdata i Sverige finns här en unik möjlighet till utvärdering och optimering av traumaomhänder­ tagandet. Genom retrospektiva singel- och multicenterstudier analyseras triage och användningen av CT-diagnostik vid trauma i Sverige. Tidigare studier har påvisat att följsamhet av befintliga triagekriterier varierar. Det finns en betydande potential i att minska anta­ let traumalarm utan att öka risken för missade skador om triagekrite­ rier följs mer korrekt. Utvärdering av nya nationella traumalarmskriterier genomförs i en populationsbaserad kohortstudie där effektivitet och till­ förlitlighet av nya nationella larmkri­ terier jämförs med tidigare etablerade triagekriterier. Under- och övertriage studeras för olika typer av skademe­ kanismer, med mål att identifiera patientgrupper där nuvarande larm­ kriterier riskerar att fallera i att iden­ tifiera svårt skadade patienter. Sammanfattning Den kliniska bördan av aortasjukdom ökar. Ambitionen med det aktuella forskningsprojektet är att i ett samlat grepp optimera diagnostik, medi­ cinsk behandling och kirurgisk åtgärd av aortasjukdomar. Denna forsk­ ningslinje bygger på nära samarbete mellan forskningsenheten och den kliniska verksamheten, som bedriver screening och behandling av patien­ ter med aortasjukdom. Vårt omfat­ tande kliniska material med tillhö­ rande biobank samt ett väletablerat regionalt och internationellt nätverk av forskare är nyckelfaktorer för pro­ jektets genomförbarhet. Studier av trauma och triage i Sverige kan skapa evidensbas för effektivisering av akut traumaom­ händertagande i en skandinavisk miljö. I ett internationellt perspektiv är Sverige relativt sett förskonat från trauma, vilket är positivt, men det kan också resultera i att befintliga internationella riktlinjer inte alltid är applicerbara på det svenska skadepa­ noramat eller svensk traumaorgani­ sation. Validering av traumaregistret samt skapande av utvärderingsmodell för larmkriterier är två viktiga kom­ ponenter i att skapa en bas för denna forskningslinje. Tack Jag vill avslutningsvis ånyo tacka Svensk Kirurgisk Förening för detta ärofyllda pris. Forskning är precis som kirurgi ett teamarbete. Jag har haft förmånen att arbeta i en mycket aktiv och inkluderande grupp, med fantastiska kollegor och förebilder både inom kirurgin och forskningen. Ovannämnda forskningsprojekt vore inte möjliga att genomdriva utan engagerade yngre kirurgkollegor som tar sig tid att informera och inklu­ dera patienter i studier, en fantastisk stab av kunniga och professionella forskningssköterskor som skickligt administrerar flertal studieprotokoll, nyfikna doktorander som envetet driver projekten framåt, och seniora kollegor som alltid finns tillgängliga för frågor och diskussion. Ett stort tack till er alla.  Stora Forskarpriset 2018 Kärlsektionen vid Akademiska sjukhuset hösten 2016.