Svensk Kirurgi 4-18

212 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 4 • 2018 läggning (dvs att arkaden skadats). Vi föredrar att lägga upp looptrans­ versostomier, men på vissa sjukhus föredrar man att lägga upp loopileos­ tomier. Vår erfarenhet är att ett antal patienter har kompetent ileocekalvalv och även om de patienterna inte löper så stor risk för cekalperforation, så upplever vi att det fungerar mycket bra och är säkert att lägga upp trans­ versostomier. De patienter som har kombinerat tunntarms- och koloni­ leus avlastas ibland med loopileos­ tomi. Om patienten bedöms tåla en anastomos är olika typer av bypasso­ perationer, till exempel ileotransver­ sostomi något vi gärna väljer när vi inte resecerar en avancerad tumör. Kolonstent Vi väljer i enstaka palliativa fall att lägga in kolonstent, men detta utför­ des inte akut under 2017. Divertikulit är en vanlig sjukdom som föranledde 487 vårdtillfällen under 2017 (fördelat på 453 patien­ ter) på Södersjukhuset. De flesta patienter behöver inte opereras och vår erfarenhet är att när patienten väl är så dålig att det krävs en operation föreligger oftast Hinchey 3 eller Hin­ chey 4. Patienterna brukar då vara septiska och vi har inte vågat utföra enbart lavage, särskilt inte om patien­ ten är gammal och skör, vilket är van­ ligt. Möjligtvis utförs för få lavage på SÖS. Stomiuppläggning kan vara en väg ur en situation där det föreligger kraftig abscedering och eventuellt fistulering och där resektion skulle vara svår och riskfylld. Om man kan få infektionen att ”kallna” kan man i lugnt skede göra en planerad resek­ tion istället. CT-bild vid perforerad divertikulit. CT-bild vid kolonileus orsakat av sigmoideumtumör. Ischemiorsakat tarm- gangrän är en hos oss inte så vanlig diagnos för operation, kanske tack vare duktiga kärlki­ rurger och kardiologer. Vissa patienter med svår tarmischemi kommer dock aldrig till opera­ tion utan blir istället palliativt behandlade. IBD opererar vi vanligen elektivt och endast i ett fåtal fall subakut. Ett gott samar­ bete med gastroentero­ loger är viktigt och gör att vi oftast får informa­ tion om patienter som kan komma att kräva operation i god tid. De elektiva kolektomierna utförs till >75 procent laparoskopiskt. Utöver ovanstående diagnoser tillkommer ett fåtal reoperationer efter elektiv kirurgi. Anastomosin­ sufficiens kan vara riktigt komplice­ rad kirurgi och utförs i första hand dagtid, gärna med två kolorektalki­ rurger som operatörer. Ring kolorektalkirurgen Vi anser att en kolorektalkirurg alltid ska tillfrågas när patienter har en kolontumör eller rektaltumör och där ett kolorektalkirurgiskt perspek­ tiv behövs. På Södersjukhuset har vi ett system där vi i stort sett varje helg har både en kolorektal kirurg och en övre GI-kirurg som minst rondjour, vilket underlättar akuta bedöm­ ningar. Vi uppmuntrar alltid till telefonsamtal även om vi inte är bak­ jourer, så att man kan diskutera om Herniering under ligamentum hepatoduedenale. man skall avvakta operation, lägga upp en stomi eller göra en resektion till exempel. Att med erfarna ögon kunna bedöma patientens grundfy­ sik och förutsättningar för att klara till exempel ett anastomosläckage är viktigt och hänsyn bör tas till fakto­ rer som rökning, IBD, albuminvärde, kortisonbehandling med mera. En bra bedömning och god kom­ munikation är nog det viktigaste för att våra patienter skall få bästa möj­ liga vård! Tack till Jonas Nordberg och Fredrik Sartipy för bilderna. Tack till Åsa Hallqvist Everhov, Katarina Karlsson och Martin Nordberg för siffror. Tack till Martin Dahlberg för hjälp med texten.  Översiktsartikel