Svensk Kirurgi 5-18

246 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 5 • 2018 246 Kolumnen – Akutkirurgi A kutkirurgi är en klassöverskridande och jämlik verksamhet. Den gör inte skillnad på resursstarka och resurssvaga patienter. När vi blir akut allvar­ ligt sjuka är det svårt att välja vårdgivare, vi blir i all­ mänhet mer eller mindre tvungna att ta oss till närmsta möjliga vårdenhet, oavsett om vi har privata sjukvårds­ försäkringar eller kontakter. Är vi på semester på en ö eller i fjällen, så får vi samma akutvård som lokalbefolk­ ningen, oavsett var vi betalar vår skatt. Relativ jämlikhet Men det är klart, helt jämlik är den inte. Akutkirurgin skiljer sig av många skäl stort över landet, med helt olika förutsättningar beroende på var du befinner dig. Jämlik i förhållande till patientens ekonomiska resurser, men kanske ojämlik beroende på bostadsort. I alla fall inte likadan, möjligen lika bra. Professionens roll I medborgarnas kontrakt med sjukvården ingår stora förväntningar på oss som arbetar inom vården, en för­ väntan att sjukvård ska finnas tillgänglig när man blir sjuk. Att vi gör ett bra jobb förutsätts. Detta är grunden till skatteuppbörden, att vi möter dessa förväntningar någorlunda tror jag är en förutsättning för att man i längden ska vara villig att finansiera en offentlig vård. Detta i sin tur är en förutsättning för vårt hittills ändå tämligen framgångsrika sjukvårdssystem. Inte bara poli­ tiker måste vara lyhörda för oron när vård förändras, även vi i professionen måste vara det. Vi har ofta andra tankar än befolkningen kring hur vi vill organisera vården, förhoppningsvis på goda medicinska grunder. Centraliseringar, stängning av akutmottagningar och förlossningsenheter, nedprioriteringar av enklare åkom­ mor, begränsningar i olika specialiteters uppdrag etc är några områden där vår profession ofta är drivande för förändringen, om inte sällan splittrad, och där vi gärna låter politiker stå för besluten. När vi stöder dessa beslut måste vi våga stå för det, förklara varför och möta upp i den offentliga debatten. Drivkrafter bakom centralisering Länssjukvården har varit Sveriges egentliga ”centralister”. Det är inom länskirurgin vi stängt ner ett otal kirurgaku­ ter de senare åren. Trelleborg, Ängelholm, Hässleholm, Karlshamn och Oskarshamn bara i mitt närområde. Det Akutkirurgi – en klassöverskridande jämlik verksamhet Optimal kirurgi på ett nationellt plan är god och säker kirurgisk vård, tillgänglig för alla i landet oavsett boende­ ort eller inkomstnivå. Vi får inte låta den pågående diskussionen om nivåstrukturering överskugga andra viktiga frågor, som kompetensutveckling, fortbildning och volymsträning. Med alltför många kirurger och en hårt driven centralisering riskerar kanske kirurgin att utarmas. Linus Axelsson, tidigare ordförande i Svenskt kirurgiskt chefsråd, fd verksamhetschef, kolorektalkirurg i Blekinge, skriver om detta. LINUS AXELSSON Karlskrona linus.axelsson@ltblekinge.se

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=