Svensk Kirurgi nr 6-18

316 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 6 • 2018 Översiktsartikel F – Resuscitering Två grova perifera infarter ska sättas snabbt, helst genom icke bränd hud. Om detta inte går, stick i bränt område, frilägg eller sätt en intraos- seös infart. CVK läggs med fördel tidigt, det kan då bli nödvändigt att sticka i bränt område. V. femoralis går ofta lätt att punktera perkutant. Suturera alla infarter! Sätt artärnål i till exempel a. radialis. Undvik att sticka i ljumskar om möjligt. Ge inte profylaktisk antibiotika, diuretika, kolloider, steroider, vaso- aktiva läkemedel (Noradrenalin) om inte annan indikation föreligger. Bedömning av den bränn- skadande ytan En korrekt bedömning av brännska- dans yta är avgörande då den styr vidare behandling. Utbredningen anges som procent av kroppsytan ( Total Body Surface Area, TBSA ). Patientens hand, inklusive fingrar, utgör cirka 1 procent. För vuxna: 9-regeln; huvud/hals utgör 9 procent; armar 9 procent var; bål fram- och baksida 18 procent var; ben 18 pro- cent var; genitalia 1 procent. Bedömning av brännskadedjupet Bedömning av skadans djup är essen- tiell då den påverkar behandlingsstra- tegi och allvarlighetsgrad av skadan. Ytligare brännskador behandlas kon- servativt, medan djupare brännska- dor kräver kirurgisk åtgärd. För adek- vat bedömning av brännskadan krävs att den är rengjord. Detta förutsät- ter en välfungerande smärtlindring, sedering och ibland generell anestesi. Initialt är brännskadedjupet svår- bedömt, framför allt kan det vara svårt att skilja mellan ytlig och djup del- hudsbrännskada. Vidare kan skadan ”djupna” under de första dygnen vid bland annat infektion, suboptimal resuscitering eller användning av vasoaktiva läkemedel (t ex Noradre- nalin). Epidermal brännskada (Överhudsskada eller 1:a gradens) Involverar endast epidermis och man ser då en intakt, torr hud med rodnad och smärta utan blåsbildning. Senso- rik och kapillär återfyllnad är intakt. Exempel: solbränna. Ytlig dermal brännskada (2:a gradens, 2a) Involverar epidermis och ytligare delar av dermis. Karaktäriseras av blåsbildning och rodnad och har en fuktig, mycket smärtsam, blottlagd dermis. Den kapillära återfyllnaden är intakt. Hudens mjukhet är beva- rad, liksom sensoriken. Exempel: skållningsskada. Djupa dermala brännskador (2:a gradens brännskada eller 2b) Involverar epidemis och djupare delar av dermis. Karakteriseras av varierande färg från mörkröd till vit; ibland marmorerad, rödvit yta. Här ses en torrare sårbotten, eventuellt med blåsor som ofta är trasiga. Oklar till icke märkbar kapillär återfyllnad. Fastare hudkonsistens med nedsatt sensorik. Djup dermal brännskada kräver kirurgisk behandling. Leder alltid till ärrbildning. Exempel: all- varligare skållningsskada, het/brin- nande matolja. Fullhudsbrännskador (3:e gradens brännskada) Involverar hela epidermis och dermis. Huden är vitaktig, brun eller förkol- nad. Konsistensen är läderartad. Koa- gulerade vener. Ingen kapillär åter- fyllnad. Sensorik upphävd. Exempel: flamskada. Behandling av brännskador Grundprincipen är enkel, skador som bedöms kunna läka utan kirurgisk intervention inom 14 dagar behand- las konservativt, övriga opereras. I praktiken betyder det att ytlig dermal skada rengöres och lämpligt förband anbringas och följs därefter till läk- ning. Vid brännskador med blandat djup, eller då det föreligger osäkerhet om djupet, väntar man i regel med att operera tills brännskadan demarkerat sig. Djup dermal och fullhudsbränn- skada behandlas alltid kirurgiskt. Epidermal brännskada Läker spontant inom tre dagar utan ärrbildning. Behöver inget förband. • Smörj med mjukgörande salva. Ytlig dermal brännskada Läker inom två–tre veckor med kon- servativ behandling vid gott omhän- dertagande (med regelbunden sårvård och omläggning) men kan fördjupas och då med längre läkningstid och ev operation. Efterlämnar inga ärr. Ev. viss pigmentförändring. • Rengör med tvål och vatten. • Avlägsna blåsor och icke viabel/ löst sittande epidermis. Kvarva- rande blåsor har negativ inverkan Exponering för eld i stuntmiljö.