Svensk Kirurgi nr 6-18

341 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 6 • 2018 jämförda med en kohort öppet ope- rerade patienter som propensity-score matchats publicerades i Annals of Sur- gery 2017. Man fann samma överlev- nad, samma 90 dagars mortalitet och lika lång operationstid i båda grup- perna. Hos de minimalinvasivt opere- rade hade färre lymfkörtlar tagits med men R0-frekvensen var högre trots att Gerotas fascia mer sällan tagits med i preparatet. Den postoperativa vårdti- den var kortare hos de laparoskopiskt opererade. Rooof et al publicerade en propen- sity-score matchad studie jämförande LPD med öppen operation i British Journal of Surgery 2018. Slutsatsen blev att metoderna är jämförbara när det gäller överlevnad. Operationsstrategi Bergthor visade en film för att klar- göra operationsstrategin vid LPD. Fyra portar sätts, en 12 mm port i naveln, en 5 mm högt upp medellin- jen, en 5 mm i navelhöjd till vänster och en 12 mm mellan dessa. Först löses vänster kolonflexur ned och pankreas nedre kant iden- tifieras och frias. Sedan identifieras mjältkärlen som delas separat. Pankreas staplas av. För att underlätta åtkomst kan ventrikeln sys upp mot bukväg- gen. Olika åsikter finns om Gerotas fascia ska tas med eller inte. Laparoskopisk distal pankreas- resektion vinner mark i Sverige. År 2017 utfördes cirka 25 procent av de distala pankreasresektionerna med minimalinvasiv teknik. Sannolikt är vårdtiden kortare och den peropera- tiva blodförlusten lägre. När det gäller robotkirurgi ser Bergthor ingen tydlig vinst att använda den vid distal pankreasresek- tion. Vid Whipples operation skulle robotanvändning sannolikt vara en fördel, om nu Whipple ska göras med minimalinvasiv teknik. Minimalinvasiv  leverkirurgi Åsmund Fretland från Oslo var inbjuden att tala om laparoskopisk leverkirurgi. Våra norska kollegor gör en betydligt större andel av lever- resektioner laparoskopiskt än vad vi gör. Åsmund inledde med att tala om hur evidensen för minimalinvasiv leverki- rurgi gradvis vuxit fram. Redan 2001 presenterade Björn Edwin et al (från Oslo) en fallstudie av elva leverresek- tioner utförda laparoskopiskt på åtta patienter, man fann kort vårdtid och inga postoperativa komplikationer frånsett en patient som fick en lung- atelektas. Sedan dess har evidens för metoden vuxit fram. Vid ett möte i Louisville 2008 samlades 45 experter i hepatobiliär kirurgi och tog fram en rekommendation. Man sa att minimalinvasiv leverresektion kan övervägas hos patienter med enstaka lesioner mindre än fem centimeter i segment 2–6 och att resektion av laterala segmentet laparoskopiskt är standard. Vid ett nytt expertmöte i South- hampton 2017 togs riktlinjer fram, ” the Southhampton Guidelines ”. Vid resektioner i laterala och främre seg- ment anses laparoskopisk approach vara förstahandsmetod i erfarna händer och laparoskopi kan även övervägas vid lesioner i de bakre seg- menten i experthänder. Norsk studie I Oslo har man genomfört en RCT av laparoskopisk kontra öppen lever- resektion. Från 2012 till 2016 rando- miserades 280 patienter med kolorek- tala levermetastaser till laparoskopisk (N=133) respektive öppen (N= 147) leverresektion ( Comet trial ). Patien- terna hade upp till tre metastaser och parenkymsparande teknik liksom ERAS protokoll användes. Utvärde- raren var blindad för operationsme- tod. Primärt utfall var komplikationer inom 30 dagar. I den minimalinvasivt opererade gruppen fann man signifi- kant färre komplikationer än i den öppet opererade. Sekundära utfall var postoperativ vårdtid, peroperativ blödning, operationstid, kostnads- effektivitet och R0-resektion. Man fann kortare postoperativ vårdtid för de laparoskopiskt opererade, övriga parametrar skilde sig inte åt och 90 dagars mortaliteten var densamma i grupperna. Artikeln är publicerad i Annals of Surgery 2018. Ny spännande studie Orange 2 studien publicerades i Bri- tish Journal of Surgery 2017. Orange Åsmund Fredland föreläser om laparoskopisk leverkirurgi. Referat Kirurgveckan