Svensk Kirurgi nr 1-19

26 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 1 • 2019 • Thoraxskada med cirkulationspåver- kan – kärlkirurg och thoraxkirurg • Medvetslös patient med tecken till skallskada – neurokirurg Traumaledaren Tanken med dessa designade team är att i ett tidigt skede ha rätt kom- petens samlad för att effektiv kom- munikation ska ske runt multitrau- mapatienten. Då kan korrekta beslut tas och interventioner initieras och utföras snabbast möjligt. Dirigenten för detta samarbete är traumaledaren, vilken hos oss är traumabakjouren. Alla beslut tas av traumabakjouren. Två saker har varit viktiga i denna modell: 1. Att de specialister som söks är erfarna och omedelbart kan han- tera vad som förväntas av dem. Om en mindre erfaren kollega först ska bedöma patienten och vid behov till- kalla högre kompetens tappas värde- full tid och vitsen går förlorad. Rätt kompetens tidigt är nyckeln! 2. Att externa specialister snabbt ansluter till teamet oavsett tidpunkt på dygnet. Många allvarliga trau- man sker utanför kontorstid varför dygnet-runt-täckning med rätt kom- petens som snabbt kan infinna sig på akutrummet är viktig. Vi har i vår organisation fått gehör från samtliga specialiteter gällande detta. Denna modell med designade team fungerar mycket väl och upp- märksammades också som en posi- tiv faktor vid LÖF:s genomgång av USÖ:s traumaorganisation under projektet ”Säker Trauma”. Volym och kompetens För att teamen ska fungera optimalt ställs höga krav på traumaledaren. Uppgiften är komplex med krav på djupa medicinska kunskaper, god resurskännedom och förmåga att leda ett team under pressade förhållanden. Trots olika utbildningsinsatser har vi bedömt att traumaledarfunktionen är för komplex för att kunna axlas av alla jourhavande kirurger. Antalet allvarligt skadade patienter är relativt få i Sverige och det är svårt att få till- räcklig patientvolym för att utvecklas och upprätthålla en redan erhållen kompetens. En mer subspecialiserad kirurgisk verksamhet har lett till att intresset för och kunskapen om trau- maomhändertagande varierar bland kirurger parallellt med att behand- lingsalternativen ökar. En lösning är att koncentrera patienterna på färre, särskilt intresserade och specialutbil- dade kirurger. Traumabakjouren Med detta som utgångspunkt har en ny jourlinje etablerats på USÖ, trau- mabakjouren (TBJ). Traumabakjo- uren är huvudansvarig för multitrau- mapatienterna i hela den initiala vårdkedjan. För att delta i detta jour- led måste särskilda utbildnings- och kompetenskrav uppfyllas. De huvudsakliga arbetsuppgif- terna består i att vara: • Traumaledare för alla traumalarm Nivå 1 • Konsult gällande traumapatienter med lägre larmnivå • ”Ett nummer in” – den funktion som kontaktas från andra sjukhus gällande alla slags traumapatienter, till exempel vid sekundärtransport till USÖ • Rondansvarig för traumapatienter - den som leder de multidiscipli- nära ronderna • Stödfunktion till ambulansen och akutmottagningens ledningsskö­ terska TBJ är också tänkt som en lätt till- gänglig traumakonsult för hela regio- nen under dygnets alla timmar. Så vitt vi vet finns ingen annan trauma- bakjour formaliserad på detta sätt i landet. Effekten och nyttan kommer regelbundet att utvärderas hos oss men vi är övertygade om att framti- dens traumasjukvård kräver subspe- cialiserade kirurger som handlägger de svårast skadade patienterna. Forskning och utveckling Som med all högspecialiserad vård så är forskning och utveckling viktiga hörnstenar för kvalitet och utveckling inom trauma. Forskning har sedan starten varit central inom trauma- satsningen i Örebro. Kliniska studier bedrivs lokalt på patienter i Örebro, prekliniskt på kirurgiska klinikens forskningsavdelning och som regis- terstudier både nationellt och inter- nationellt i samarbete med centra i Asien, Europa och USA. I Örebro har vi sedan länge regel- bundna övningar för hela traumatea- met. USÖ har även egna fakulteter för traumakonceptkurserna ATLS, PHTLS och ATSS vilket hjälper till att utbilda och kvalitetssäkra hela traumaorganisationen. Krav på genomgångna konceptutbildningar för respektive yrkeskategori krävs för att få delta i jourverksamheten. Det har också startats en regiongemensam traumaledarutbildning i Uppsala/ Örebro-regionen med fokus på CRM och kommunikation. De regelbundet återkommande workshops och symposium i EVTM- konceptet som arrangeras i Örebro är exempel på hur kunskap kan utveck- las och forskningsprojekt initieras. Det stora internationella samarbetet runt EVTM har givit upphov till ett multinationellt traumanätverk där många olika projekt startats. Vårt motto har varit: No ego, just good science and cooperation . Traumasjukvård Övergripande frågor (strategi Inriktning, organisation, resurs) Verksamhetsfrågor (resurs information, beredning, sammansättning traumagrupp) Traumafrågor (bevakning utveckling, representation nätverk, utrustning, rutiner, riktlinjer Specifika frågeställningar (uppföljning, utredning, dokument)