Svensk Kirurgi nr 3-19

158 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 3 • 2019 till grund för ett antal avhandlingar inom traumakirurgi i framtiden även om det redan nu legat till grund för ett antal avhandlingar inom trauma- kirurgi. Internationell utblick Damage control resuscitation , presen- terades av anestesiolog Pierre Sundin från Jönköping . Vi fick en högklassig presentation och livlig diskussion om till exempel vätskeersättning, helblod och fibrinogen. Traumakirurgin i Sverige är oftast begränsad men lyfter man blicken från vår lilla värld ut i den stora värl- den så finns väldigt stor efterfrågan på både akut- och traumakirurgi, flera svenska kirurger har bidragit med sin kompetens i konfliktområden både kliniskt och forskningsmässigt. Andreas Wladis och Peter Andersson delade med sig av sina erfarenheter från flera områden i världen och lyfte fram vilka värden man kan ta med sig hem i klinisk vardag från tjänstgö- ring utomlands vid katastrofer. Måns Muhrbeck belyste kvalitetsmål inom katastrofmedicin samt olika erfaren- heter från konfliktområden. Det var nog för många både inspi- rerande och tankeväckande att höra om hur man kan bidra som kirurg på andra sätt än vad vi vanligtvis gör. Vanlig dödsorsak Anestesiolog Denise Bäckström från Försvarsmakten presenterade data från sin avhandling om dödsorsaker vid trauma i Sverige. Skador från tra- fikolyckor med trubbigt våld utanför sjukhus är en av de vanligaste döds- orsakerna i Sverige. Även fallolyckor, inte minst bland äldre, är vanliga. Ambulanshelikopter Fredrik Lind från Ambulansheli- kopterverksamheten från Karlstad hade en fin föreläsning om arbetet i ambulanshelikopter. Det finns stora fördelar för akuta patienter att kunna förflyttas snabbt med hög medicinsk kompetens. Ambulanshelikopter- konceptet väcker också frågor kring att det kan bidra till en centralisering av trauma, då man med korta flyg- tider lätt kan prioritera att åka till det större sjukhuset i stället för det närmsta lokala. Beroende på var man själv befinner sig i systemet kan det förstås upplevas som både positivt eller negativt. Otvetydigt är det dock så att ambulanshelikopterverksamhe- ten är på väg att växa i landet med nya regioner som är i uppstart för detta. Långtidsuppföljning Gunilla Wihlke, Stockholm, föreläste om långtidsuppföljning av trauma- patienter. Traumapatienter uppvisar nedsatt fysisk funktion samt psykisk morbiditet lång tid efter skadetillfäl- let även efter relativt lindrigt trauma. Långtidsuppföljning med PROM efter traumatisk skada är angelä- get för att få patientens perspektiv på vård och behandling och för att kunna dra nytta av resultat i arbete med kvalitetsförbättring i trauma- vårdkedjan. Värdet av rehabilitering och problem som sällan syns tidigt i förloppet bör prioriteras. En skala man kan använda är GOS, Glasgow Outcome Scale. Sammanfattningsvis Det var sammanfattningsvis två bra dagar fyllda med intressanta före- läsningar från olika områden samt livliga diskussioner som lyfter vår akut- och traumkirurgiska verksam- het ytterligare. År 2020 kommer akut- och traumakirurgiska dagarna att vara på Capio S:t Görans sjukhus i Stock- holm den 16–17 mars. Välkomna!  Mötesreferat Ambulanshelikopterverksamheten växer i Sverige. Bild från Klövsjö, Jämtland.