Svensk Kirurgi nr 3-19

159 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 3 • 2019 Utbildning i robotbaserad miljö Rolv-Ole Lindsetmo, professor vid Universitetssjukhuset i Tromsö, berättade om införandet av kolorek- tal robotkirurgi i Tromsö och hur man arbetar med utbildning av nya kirurger i robottekniken. I Norge är kolorektalkirurgi inte en egen specialitet. Istället finns spe- cialiteten gastrokirurg med formalise- rade krav på antal ingrepp som man utfört och assisterat vid. Kirurger på mindre sjukhus randar sig på uni- versitetssjukhus och robotkirurgin har på så sätt lett till ett missnöje hos blivande gastrokirurger som fått färre utbildningstillfällen. Man har försökt hantera detta genom att lära upp fler kirurger i robotassiste- rad kolonkirurgi. Kritik har fram- förts mot att kirurger får tid för att utbilda sig inom robotkirurgi och sedan återvänder till sitt lokalsjuk- hus där det inte finns någon robot. Rolv-Ole förutspår att det i fram- tiden kommer att finnas robotar på fler, kanske de flesta, sjukhus vilket då skulle motivera ovanstående strategi. Tero-Rautio, docent i Uleåborg, och Mötesreferat Ulrika Ottander, docent och gyneko- logisk tumörkirurg i Umeå, gav sedan sina perspektiv på införande av robot- kirurgi vid respektive enhet. Panelen var enig om att robot­ kirurgi är framtiden och att fler behö- ver lära sig tekniken, samt att indi- kationerna kommer att öka. Panelen utgjorde dock en frälst skara och det hördes spridda kommentarer från auditoriet som antydde att det också finns skeptiker. Hur blivande kolo- rektalkirurger ska utbildas är en viktig fråga för framtiden. Å ena sidan är det önskvärt att ha hög volym per kirurg och ett väl drillat team, inte minst vid robotkirurgi. När allt mer rektumki- rurgi görs i robot väcks å andra sidan frågan om alla blivande kolorektalki- rurger kan förväntas lära sig rektum- kirurgi. ERAS Karl Franklin, kirurg och docent, och Markus Lindqvist, ERAS-ansvarig sjuksköterska i Umeå, redovisade Umeås resultat från ERAS databa- sen 2011–2018. Compliance har legat konstant kring 70 procent varje år. Medianvårdtiden har minskat för öppen rektum och var sju dagar 2018. Även vid laparoskopisk/robo- tassisterad rektumoperation sågs en tendens till minskning, med en medi- anvårdtid som 2018 var fem dagar. Vid kolonkirurgi såg man istäl- let en ökad medianvårdtid under den senare delen av perioden, vilket man inte säkert kunde förklara, men case-mix kan vara en delförklaring. Komplikationsfrekvensen var oför- ändrad under perioden med totala komplikationer kring 50 % och all- varliga Clavien Dindo 3b kring 10 %. I diskussionen som följde underströks vikten av att kontinuerligt jobba med sitt ERAS-program och utvärdera sina resultat. Effektiv smärtlindring efter kolorektalkirurgi Karl Franklin redovisade resultat från Umeå som visade att en majoritet av de patienter som genomgått kolorek- talkirurgi har måttlig till svår smärta postoperativt. Detta gäller även efter minimalinvasiv kirurgi och trots nog- granna perioperativa rutiner samt Norrskenskirurgi – Kolorektaldagarna i Umeå Under temat Norrskenskirurgi och med samlad expertis från Nordkalotten gick årets kolorektaldagar av stapeln i Umeå 11–12 april. På programmet stod bland annat robotkirurgi, glesbygdsperspektiv och komplikationer efter rektalcancer. Daniel Rydbeck, kolorektalkirurg i Göteborg, rapporterar från mötet. DANIEL RYDBECK Göteborg daniel.rydbeck@vgregion.se