Svensk Kirurgi nr 5-19

252 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 5 • 2019 Akutsjukhus behöver kärlkirurgi Martin Björk, kärlkirurg i Uppsala, inledde sessionen med en genomgång av epidemiologin bakom iatrogena kärlskador. Iatrogena kärlskador är en viktig anledning till att kärlkirurgi behövs på alla akutsjukhus. Ande- len iatrogena kärlskador har över en längre tid ökat, men utgör ändå en mindre del av kärlkirurgin (ca 1 % enligt det kärlkirurgiska regist- ret Swedvasc). Den absolut vanli- gaste iatrogena kärlskadan är i höger ljumske efter endovaskulär inter- vention. Näst vanligast är vänster ljumske. Oförändrat antal skador Håkan Pärsson från Kalmar presen- terade data från Swedvasc under åren 2008–2018. Som tidigare nämnts är endovaskulära interventioner av olika slag den vanligaste orsaken till iatro- gena kärlskador. Kardiologerna står för en stor del av de perkutana inter- ventioner som görs. Under senare år har man ändrat primärt punktions- ställe från ljumske till arm. Antalet iatrogena kärlskador har dock inte minskat, utan varje år registreras omkring 100 iatrogena kärlskador i Swedvasc. Trots nya closure devices Referat Kirurgveckan och nya rutiner för kardiologerna registreras ett oförändrat antal skador i femoralis communis under tiden. Iatrogena skador i a. brachialis och a. radialis har däremot ökat. Man skall dock komma ihåg att antalet per- kutana interventioner ökat signifikant under tiden så procentuellt föreligger i själva verket en minskning. Under tidsperioden 2008 till 2018 registrera- des totalt 23 venskador. Man får dock misstänka ett stort mörkertal som aldrig registreras. Denna genomgång av Swedvasc har en hel del saknade data, bland annat då perioperativa skador inom primär kärlkirurgi regist- reras under rubriken reoperation istäl- let för iatrogena skador. Venkirurgi Lena Blomgren, kärlkirurg i Karl- skoga, redovisade kärlskador vid ven- kirurgi och hur man undviker dem. Även venkirurgin har genomgått en stor förändring med införandet av nya perkutana endovenösa tekni- ker, som till exempel RF, laser, och sklerosering. Komplikationer vid endovenösa metoder är färre än vid konventionell öppen kirurgi, men de rapporteras också troligen sämre. Det finns dessutom en del privata vårdak- törer som vare sig rapporterar ingrepp eller komplikationer. Iatrogena artär­ skador som pseudoaneurysm och AV- fistlar är ovanliga, men förekommer. Pseudoaneurysm uppkommer oftast efter perforation med guidewire eller kateter. Vid sklerosering av vener kan vävnadsskada uppstå sekundärt till oavsiktlig injektion i artär eller utan- för kärl. Oftast leder detta till lokal hudnekros, men kan även leda till ischemi om det skleroserande medlet trycks ner i underbenets artärer. På grund av dessa komplikationer är användandet av ultraljud viktigt vid endovenös kirurgi. EHIT är en annan komplikation och står för Endove- nous Heat Induced Thrombosis . Vid ultraljudsundersökning efter termal endovenös kirurgi ses detta hos cirka fem–tio procent. Det är oftast helt betydelselöst, men kan orsaka en DVT. Totalt sett är DVT frekvensen cirka 0,3 till 0,5 procent vid endo- venösa metoder, vilket är samma som för öppen kirurgi. Tromboflebit är en vanlig komplikation vid all endo- venös behandling. Det är ofarligt, men jobbigt för patienten. En rela- tivt ny metod med eventuella fram- tida komplikationer är användande av Cyanoakrylat som är ett slags lim. Iatrogena kärlskador –  angelägen session på Kirurgveckan Andelen vårdskapade kärlskador ökar i Sverige och kirurgi med risk för kärlskador kräver närhet till kärl- kirurg. Andreas Öjersjö, Kalmar, rapporterar från den kärlkirurgiska sessionen om iatrogena kärlskador på Kirurgveckan. ANDREAS ÖJERSJÖ Kalmar andreas.ojersjo@regionkalmar.se